Vilka drivkrafter har fiber- och bredbandsleverantörer att inte låta kunderna vänta länge på att få tillbaka uppkopplingen om något går sönder? Den frågan har sörmländska riksdagsledamoten Martina Johansson (C) lyft med anledning av ett fall i Flens kommun. Området Vadbro Blacksta har varit utan bredband i en vecka sedan en kabel grävts av.
Själva takten i utbyggnaden av bredband är en sak. Att det utbyggda håller måttet över tid – kablar och trafiktjänster – är en angelägen följdfråga. Mycket av utveckling och förändring kommer framöver i form av nya, digitala lösningar och tjänster – inte minst i kontakten med myndigheter och vården. Den som kopplas bort stängs ute. Även som det är i dag.
När bredband brakar samman måste det skyndsamt åtgärdas. En möjlig drivkraft för att minska tiden mellan avbrott och åtgärdande är att låta bredbandsleverantörer få betala en avbrottsersättning till sina kunder, enligt liknande modell som finns för eldistribution.
Martina Johansson pekar på en viktig princip. Det är så enkelt att alla ska med – eller snarare att alla ska kunna vara med, på nätet. Ibland kan uppkopplingen hänga på det verkligt livsviktiga, vilket Martina Johansson också påpekar, ett trygghetslarm exempelvis. "Det går inte att nå larmet för tillfället, var god försök senare". Så kan vi förstås inte ha det, eller ens riskera att ha det.
Trygghetssystemen ska vara robusta också digitalt – med en gedigen plan för nödlösningar och snabba reparationer. I torsdags gav ansvarig minister Anders Ygeman (S) ett löst men jakande svar i riksdagen på Anders Åkessons (C) fråga om att införa avbrottsersättning även för bredbandskunder.
Ingen ska kunna kopplas bort och sedan lämnas att vänta, med mössan i hand.