Efter tio Är av förhandlingar har EU-kommissionens förslag om kvotering till börsbolagsstyrelser accepterats av en majoritet av medlemslÀnderna och ska nu bli lag, Àven om processen för att komma dit kan ta flera Är. Den Àr ett stort steg Ät fel hÄll. Inta enbart för att kvotering som sÄdant Àr fel, utan kanske frÀmst för att den Àr ett tydligt exempel pÄ vilka frÄgor EU verkligen inte borde syssla med.
Sverige har redan haft en intensiv kvoteringsdebatt. Efter januariavtalet lades ett eventuellt lagförslag Ät sidan, Àven om den inte formellt var en del av överenskommelsen. Det var klokt att sÄ skedde, diskussionen hade kommit till vÀgs Ànde. Argumenten har man hört mÄnga gÄnger men de tvÄ starkaste anledningarna mot kvotering Àr att det bryter mot bÄde principen om att staten inte ska detaljstyra hur privata företag leds, samt, att idén om att jÀmstÀlldhet uppnÄs om det sitter hÀlften kvinnor och mÀn i just företagsstyrelser Àr en förenkling.
Den svenska principen om sjÀlvstÀndig bolagsstyrning Àr viktig och har tjÀnat oss vÀl. Att svenska företag leds pÄ det sÀtt de gör av aktieÀgare och att deras mÄl Àr att vara lönsamma har bidragit till att Sverige har flera företag som skapat stora vÀrden. BÄde vad gÀller innovationer och uppfinningar och resurser som blivit till svenska jobb och vÀlstÄnd. Att staten ska ha rÀtt att gÄ in och detaljstyra hur bolag ska styras, exempelvis vilka personer som ska fÄ sitta i deras styrelse, bryter tydligt mot den hÀr idén.
Sedan Àr det frÄgan om att just könsrepresentation i börsbolagsstyrelser Àr sÄ viktigt för jÀmstÀlldheten. Det Àr en liten grupp mÀnniskor i en begrÀnsad mÀngd företag vi pratar om, och de Àr alla privilegierade, oavsett om de Àr kvinnor eller mÀn. I lÀnder dÀr kvotering har införts, som Norge, kom tidigt varningstecken om att de kvinnor som redan var högt uppsatta i nÀringslivet bara fick fler uppdrag snarare Àn att företagen blev mer diversifierade. För frÄgan Àr, om vissa företag fÄr in fler kvinnor i styrelsen, men dessa kvinnor har gÄtt pÄ samma elitskolor som mÀnnen, har samma bakgrund vad gÀller klass och etnicitet och umgÄs i samma sociala kretsar, pÄ vilket sÀtt har vi uppnÄtt generellt mer jÀmstÀlldhet i samhÀllet?
Att kvotering Àr en dÄlig idé finns det alltsÄ flera argument för, men den verkligt dÄliga idén hÀr Àr att den ska införas av EU. Att bestÀmma över hur enskilda företag i medlemslÀnderna ska styras Àr en nivÄ av detaljstyrning som borde fÄ Àven varma EU-föresprÄkare att dra öronen Ät sig. Det Àr lÄngt utöver vilka befogenheter EU borde ha och ett ypperligt exempel pÄ den skadliga överstatliga förskjutning som hÄller pÄ att ske.
De senaste veckornas kris med Rysslands innovation av Ukraina har fÄtt lÀnder i Europa att lÀgga sina meningsskiljaktigheter Ät sidan och sluta upp för varandra pÄ ett sÀtt som vi inte sett pÄ lÀnge. Det har varit ett bra exempel pÄ vad EU kan vara nÀr EU Àr som bÀst. Denna positiva energi borde förvaltas genom att man lÄter EU vara just en stark kraft för samarbete. Inte en överstatlig maktspelare som vill gripa in i vardagen hos enskilda européer. Förslaget om kvotering borde liksom andra liknande förslag, som det om minimilöner, aldrig ha klubbats igenom och Sverige mÄste fortsÀtta att försöka styra EU bort frÄn denna utveckling.