Företaget Eberspächer är en av Nyköpings större arbetsplatser. På måndagen fick de flesta anställda stanna hemma. Detta på grund av en omfattande cyberattack.
När vi diskuterar samhällets sårbarhetspunkter i vardagen är det här en given sådan. I somras var det matvarukedjan Coop som lamslogs av en global cyberattack riktad mot dess kassasystem. Det var då bara ett av många företag över hela världen som drabbades.
Ju mer uppkopplad världen är desto tydligare framstår riskerna. Det berör inte bara kommersiella företag, det gäller även elförsörjning, transporter och kommunikationsnät, exempelvis. Vad händer om ett sjukhus slås ut? Eller en flygplats?
I cyberattackernas värld rör sig destruktiva krafter och ibland går de i varandra. Där finns det rent kriminella, så kallade hackergrupper, vars syfte är att utpressa företag eller myndigheter på stora pengar. Där finns också främmande makt. Med agenter i fientliga staters aktiva cybertjänst som sysslar med spionage såväl som sabotage – och mer därtill. Där är målen att försvaga motståndares skydds- och säkerhetssystem och/eller komma åt strategiska hemligheter, som skyddad spetsteknik och liknande.
Skurkar samverkar ibland med skurkar. Det är en gråzon. Att kriminella skapar oreda i demokratiska samhällen, kan mycket väl ligga i främmande makts intresse. Vad gäller främmande makt och cyberangrepp har svenska myndigheter pekat särskilt på Ryssland och Kina.
Det är ett måste för Sverige ha en hög beredskap för att motverka den här typen av hot – och det kravet landar även på enskilda företag. Cyberangreppen mot Sverige och svenska mål är omfattande. Hotbilden finns där hela dygnet, vecka för vecka, året runt. Eberspächer är inte det första offret och tyvärr inte heller det sista.