Företaget Gamestop har gjort en riktig resa i svenska medier de senaste månaderna. Före jul var det nog en hel del som inte ens hade hört namnet på kedjan av spelbutiker från USA, trots att kedjan också fanns i Nyköping och Sverige fram till december 2019.
Gamestops verksamhet även i USA har gått allt sämre sedan en stor del av spelbranschen flyttat ut på nätet. Anledningen till att företaget blivit en snackis även i svenska tidningar är den enorma uppståndelse som följde rusningen av dess aktiekurs.
Det här ska inte bli ytterligare en beskrivning av exakt hur det gick till. Det finns många andra som gör det bättre, men kortfattat så är bakgrunden som följer: I ett digitalt forum på nätet började en grupp att diskutera Gamestop-aktien och många nya köpare investerade tillräckligt nära varandra i tid för att denna skulle börja öka kraftigt i värde. Aktien rusade hundratals procent under början av 2021, från några kronor i höstas till över motsvarande 300 kronor när den stod som högst. Många småsparare gav sig in och köpte aktien, och många stora institutionella spelare, som hade tagit en chans på att aktien skulle minska i värde, förlorade pengar.
Rusningen av Gamestop, och den efterföljande diskussionen om det här verkligen kan vara lagligt, om det borde regleras hårdare, och så vidare, har gett många ringar på vattnet.
På senare år har det blivit allt enklare för privatpersoner i många länder att köpa aktier. I Sverige finns exempelvis de stora plattformarna Avanza och Nordnet. Aktiemarknaden, som tidigare troligen kändes svåråtkomlig och mystisk för många svenskar, som bara deltog inaktivt genom sina pensionsfonder, har nu blivit mer av allmängods. Med några enkla klick i en app på mobilen kan alla köpa aktier över hela världen, även i högriskbolag med snabba svängningar i värde. Kombinerar man det med att människor över hela världen har kontakt på internet och kan komma överens om att köpa en viss aktie kan man se hur den typen av rusning som uppstod i Gamestop kan hända. Även om inget har förändrats i företaget i sig.
Frågan är dock om de makthavare som nu säger att detta är ett problem har rätt. För samtidigt som man diskuterar snabba rörelser i enskilda aktier så pratas det om andra regleringar på aktiemarknaden. Ska privatpersoner verkligen få köpa vilka aktier som helst hur som helst? Det är enkelt att förlora pengar på börsen och många verkar ifrågasätta om ”vanliga människor” verkligen kan ta sådant ansvar och om inte vissa delar av handeln borde vara begränsad till institutioner.
Här bör alla som värdesätter liberala värderingar känna skepsis. Aktiemarknaden har risker, och att det blivit enklare att handla kan till viss del öka osäkerheten. Men vi måste räkna med att vuxna människor klarar av att ta till sig information och agera på den.
Att vilja stänga vissa människor ute för att de som redan sitter på insidan tycker det blir jobbigt om de får konkurrens är inte liberalt. Att fler människor sätter sig in i sin privatekonomi och exempelvis handlar med aktier är inte en dålig sak, snarare tvärtom. Mer medvetna medborgare skapar förutsättningar för mer ansvar. När makthavare gnäller på en mer folklig aktiemarknad är det svårt att tro att de försöker skydda någon annan än sig själva.