Eid är på vidareutbildning i maktens skola

Vid maktens grytor lyser solen oftare.

Moderaternas Ahmad Eid (till höger) ställer om till att styra med sin huvudmotståndare i valdebattens hetsigaste ordväxlingar, Urban Granström (S).

Moderaternas Ahmad Eid (till höger) ställer om till att styra med sin huvudmotståndare i valdebattens hetsigaste ordväxlingar, Urban Granström (S).

Foto: Linnéa Lind

Ledare2022-11-14 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Nyvalda kommunalrådet Ahmad Eid (M) i Nyköping har landat i en ny verklighet, maktens. Den som vill vinna val förstärker gärna det som är dåligt och måste förändras. För den som styr är läget något annat. 

Det nyvalda kommunalrådet i Nyköping, Ahmad Eid, illustrerar detta väl. Han är en färgstark politiker som gärna tagit ut svängarna. Nu gäller det att sladda in i vardagen på ett någorlunda snyggt sätt. 

I valrörelsen såg M ett Nyköping med stora problem. Samma Nyköping har nu gott om goda sidor, efter maktskiftet. Det är väl värt att notera (SN 11/11).

Nyköpingsmoderaterna såg mycket som måste bli bättre i kommunen före valet. Med det nya äktenskapet med Socialdemokraterna har tonläget blivit mjukare. Delvis för husfridens skull, förstås. Dessutom är det faktiskt vettigt att erkänna, att mycket görs bra i den verksamhet som är.  

En hel del av det som Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet formade under de senaste fyra åren ingår i det som nu går bra, verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Till detta har de före detta kommunalråden Martina Hallström (C), Marco Venegas och Malin Hagerström (MP) lämnat sina bidrag. 

Lokalpolitiken är inte en ständig strid. Man hinner vara osams om så mycket ändå.

För nytillträdda heltidspolitikern Ahmad Eid är varje dag en vidareutbildning, som för så många andra kommunalråd i samma situation. Det är inte partiavhängigt. Att styra är något annat än att opponera. Ansvaret för verksamheterna gäller från dag ett och gäller det att hålla tungan rätt i mun. 

Den som kommer från opposition måste samtidigt klara av att behålla det kritiska perspektivet på det man ville förändra. Får de anställda i omsorgen nu bättre förutsättningar att göra ett bra jobb? Blir det fler poliser synliga på landsbygden? Blir det verkligen fler vuxna i skolan för att säkra studie- och arbetsro? 

Löften är till för att infrias. Väljarna – och oppositionen – följer detta noga.