Luiz Inacio Lula da Silva vann nyligen presidentvalet i Brasilien. PÄ bilden presenterar han strax före jul en av de nya ministrarna, Nisia Trindade, i sin regering.
Ănnu ett allvarligt angrepp pĂ„ demokratin har skett. Den hĂ€r gĂ„ngen i Brasilien, dĂ€r anhĂ€ngare av landets förre president Jair Bolsonaro stormat landets kongress, presidentpalats och högsta domstol. Efter att sĂ€kerhetsstyrkor fĂ„tt situationen under kontroll och Ă„tertagit byggnaderna, har över 1200 personer gripits (SVT 9/1).
SÄsom en attack pÄ demokratin fördöms hÀndelsen av den demokratiska vÀrldens ledare. USA:s president Joe Biden menar att "det brasilianska folkets vilja fÄr inte undergrÀvas", Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) konstaterar att "fredliga protester Àr en del av demokratin, men vÄld kan aldrig accepteras" och Frankrikes president Emmanuel Macron skriver att "det brasilianska folkets vilja och de demokratiska institutionerna mÄste respekteras!" Alla uttrycker Àven stöd för Brasiliens nya, nyligen insvurna president Lula da Silva (DN 9/1).
HÀndelsen skedde nÀstan pÄ dagen tvÄ Är efter stormningen av Kapitolium i Washington DC. Parallellerna Àr uppenbara. För Bolsonaro som redan innan hÀndelsen regelbundet liknades vid Donald Trump, Àr det hÀr avslutet pricken över i.
Ăven den planerade men misslyckade statskuppen som ledde till tillslag och gripandet av 25 personer i Tyskland i fjol Ă€r en hĂ€ndelse som hör hemma i sammanhanget. Tillsammans med Kapitoliumstormningen och det som nu skett i Brasilien, tecknar det en tydlig bild av ett av vĂ„r tids största demokratihot: den vĂ„ldsbejakande högerextremismen.
Till SVT sÀger Christer Mattsson, forskare i vÄldsbejakande extremism och högerextrema miljöer vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, att rörelserna bakom samtliga hÀndelser enas av ett gemensamt tankegods. En bÀrande del av det tankegodset Àr idén att den vita vÀstvÀrlden stÄr inför ett existentiellt hot i form av invandring. Just hotets existentiella karaktÀr blir en del av anhÀngarnas motivation att ta till drastiska metoder.
Den starka misstron mot demokratin â en annan bĂ€rande del av extremisternas vĂ€rldsbild â gör att stormningar och andra vĂ„ldsdĂ„d ses som en nödvĂ€ndighet. Den konspiratoriska tron att det finns en "deep state" som styr, snarare Ă€n att demokratin respekterar folkets vilja ger en förklaring till att valresultat trotsas gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng.
Det hÀr Àr teorier som lÀnge florerat pÄ internetforum och i högerextrema organisationer, men som under 2010-talet och framÄt blivit underblÄst av vÀrldsledare. Likt hur Donald Trump hetsade pÄ sina anhÀngare för tvÄ Är sedan, har Bolsonaro under flera veckors tid alluderat till att nÄgon typ av attack kan komma att ske. Det fÄr hans avstÄndstagande frÄn laglösheten och plundringarna att framstÄ som falskt och oseriöst.
Att demokratins institutioner har stĂ„tt pall för den hĂ€r typen av attacker Ă€r ett styrkebesked för USA, Tyskland och Brasilien â och för demokratin som sĂ„dan. Ett annat styrkebesked Ă€r hur den demokratiska vĂ€rlden enas i att fördöma upprorsmakarna. Visst Ă€r högerextremismen ett hot att ta pĂ„ allvar, men Ă€n en gĂ„ng visar sig demokratin stĂ„ stadigt Ă€ven nĂ€r det blĂ„ser. Det visar inte minst de tusentals demonstranter i Brasilien, som efter attacken tagit till gatorna för demokratin.