En hotbild kommer sällan ensam

Det är mycket nu, bland annat hotbilden mot länsstyrelsen i Nyköping.

Länsstyrelsen i Nyköping var en av 18 länsstyrelser som utsattes för snarlika hot. Det är en allvarets tid som råder.

Länsstyrelsen i Nyköping var en av 18 länsstyrelser som utsattes för snarlika hot. Det är en allvarets tid som råder.

Foto: Hanna Flood Hörberg

Ledare2023-03-29 15:15
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Onsdagen bjöd på snöoväder, men det var också annat som förtjänade vår uppmärksamhet. När länsstyrelsen i Nyköping hanterade posten på förmiddagen upptäcktes ett hot, ett försändelse med pulver i, oklart vad. Det är inget ovanligt sätt att rikta hot eller försöka störa myndigheters verksamhet i vår tid, så det finns rutiner att följa.

Ganska snart stod det klart att brevet till Nyköping inte var det enda i sitt slag den förmiddagen. På ett stort antal länsstyrelser i landet kom larm om liknande situationer. Sannolikheten för ett samordnat försök att störa svenska myndigheter är förstås hög. Många gånger har den här typen av pulverbrev redan fyllt sin funktion när det låser upp och hindrar myndigheten i sitt ordinarie arbete. Pulvret var ofarligt, men det gäller att ta det säkra före det osäkra. Länsstyrelsens säkerhetsansvariga, polisen och räddningstjänsten fick göra sitt för att trygga säkerheten på myndigheten och vid Stora torget. 

Vem eller vilka som ligger bakom breven till landets länsstyrelser vet vi inte. Det här är hot som ofta är svåra att spåra. För inte så länge sedan drabbades Gnesta kommun av något liknande, då bland annat kommunhuset fick utrymmas

Inget sker oberoende av sin omvärld. Vi ser i vår tid ett flertal krafter i rörelse, vars intressen att störa Sverige i en osäker tid sammanfaller. Turerna kring den turkiska regimen och den svenska Natoansökan är väl kända, inklusive situationen där andra krafter försökte störa processen ytterligare med en koranbränning utanför den turkiska ambassaden. 

Men på sistone har vi anledning att notera hur Ungern, försöker nyttja tillfället att pressa ut eftergifter från Sverige. Bland annat handlar det om att tysta vår kritik mot hur demokratin undermineras och försvagas i Ungern. I den svåraste tiden sedan andra världskriget ägnar sig ett par Natostater åt att försöka gynna egna intressen hellre än att bredda försvarsalliansen mot ett aktivt hot, det nu krigförande Ryssland. 

Den ryske ambassadören i Stockholm har kallats upp till UD efter han har framfört hot mot Sverige. Detta formulerades i ett brev som nyligen publicerades på ambassadens hemsida. Vi ser ett alltmer desperat och pressat Ryssland, som troligen har förlorat över 170 000 soldater i det fullskaliga anfallskriget mot Ukraina. En stat som aktivt försöker radera ut Ukraina från kartan och förinta den ukrainska identiteten, försöker att på alla möjliga sätt skrämma demokratier i väst. 

Det är mycket nu, men det är något som samhälle och myndigheter har att hantera. Varken Sverige eller andra demokratier i väst har anledning att backa inför hotfulla skurkstater. Hotbilderna är mångskiftande. De är inte nödvändigtvis koordinerade med varandra, men sammantaget är det försök som riskerar att öka osäkerheten och otryggheten i vardagen. Det gäller att stå emot.