En sup för försvaret, men en kallsup för Sverige

Skatteunderlaget för försvaret får inte vara lika skakigt som omvärldsläget.

Försvaret får extra pengar, som finansministern menar ska komma från höjd skatt på alkohol och tobak.

Försvaret får extra pengar, som finansministern menar ska komma från höjd skatt på alkohol och tobak.

Foto: Adam Ihse / TT

Ledare2020-09-23 05:01
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Det blir trots allt ett försvarsbeslut i förhållandevis bred enighet, efter en längre tid av envist gnetande från Centerpartiet och Liberalerna. Hela 13 miljarder extra till försvaret och ett artilleriregemente i Kristinehamn. Ändå är det långt ifrån vad som först bestämdes i Försvarsberedningen. För åren 2026-2030 hade de forna Allianspartierna tidigare krävt en satsning på 45 miljarder kronor, men det ”bidde” bara en fjärdedel av det.

Liberalernas Allan Widman poängterade emellertid att frågan ”skjuts till 2023”, vilket givetvis ger hopp om att försvaret kan ges en andra chans om tre år. Det är dock en lång tid tills dess och risken är stor att den säkerhetspolitiska situationen försämrats avsevärt till 2023 (DN 18/9). Den som blickar ut över Östersjön ser få tecken på att vår östliga granne Ryssland kommer gräva ner stridsyxan framöver. Tvärtom är Östersjöprognosen sämre än på länge och att skjuta försvarspolitiska beslut på framtiden är riskabelt när det raskt kan blåsa upp till storm.

 

Det som däremot är mest förvånande i sammanhanget är Socialdemokraternas val av hur de tänker finansiera satsningen – genom höjda punktskatter på alkohol och tobak. Finansminister Magdalena Andersson (S) påtalade med glimten i ögat att det är ”en god gärning om man tar en öl på fredagen” (Expressen 21/9). På sociala medier har skämten haglat om hur vi numera med gott samvete kan ”ta en sup för försvaret”. Om vi bortser från de komiska inslagen i argumentationen går det inte att bortse ifrån att försvaret i stället riskerar att få en obehaglig kallsup när beslut flyttas till framtiden.

Frågetecknen blir desto fler när skatteunderlaget likt omvärldsläget är lika skakigt. Den höjda alkoholskatten är ingen garanti för höjda skatteintäkter. Skatteutskottets rapport från 2016 (2015/16:RFR8) påvisade att det är lätt att överskatta effekten av en eventuell punktskattshöjning på skatteintäkterna. Risken finns att höjningen kan få motsatt effekt, det vill säga att intäkterna minskar. De höjda alkohol- och tobaksskatterna riskerar alltså att leda till att smugglingen samt gränshandeln till våra grannländer kommer att öka på bekostnad av den inhemska försäljningen. Det är givetvis sannolikt att när väl resandet kickar igång nästa år kommer desto fler passa på att handla sprit i taxfree-butiken på väg hem från charterresan till Grekland.

Det finns även något djupt ironiskt i att höjda alkohol- och tobaksskatter som är tänkta till att finansiera vårt yttre försvar riskerar att bidra till att stjälpa vårt inre försvar mot den organiserade brottsligheten. Höjda skatter på alkohol och tobak kommer att stärka smugglarnas och därmed gängens position på den svarta marknaden. När regeringen föreslår det ena eller andra för rikets säkerhet skulle det givetvis vara på sin plats att inte presentera förslag med så uppenbart motstridiga effekter.