För tio år sedan avled den ryska advokaten Sergej Magnitskij i ett ryskt häkte. Den officiella anledningen till hans död var en hjärtattack, men det är mer troligt att han dog i brist på vård efter misshandel och illa behandling i häktet.
Hans klient, finansmannen Bill Browder, anlitade Magnitskij för att ta reda på mer om oegentligheterna i en rysk skattehärva. Browder var tidigare en av de största utländska investerarna i Ryssland, men under mitten av 2000-talet nekades han inresetillstånd och klassades plötsligt som ett hot mot den ryska staten. Hans framgångsrika finansföretag ”omhändertogs” av de ryska myndigheterna och blev senare omregistrerat till en före detta kriminell. När bolaget hade omregistrerats ansökte ägarna om en skatteåterbäring på 230 miljoner dollar, vilket godkändes år 2007. Det var ett skattebedrägeri utan dess like, vilket Browders advokat Magnitskij valde att ta strid emot.
Priset för att peka på oegentligheter har visat sig vara dyrt. Den som kritiserar korruptionen i Ryssland riskerar inte bara pengar och frihet, utan även sitt liv. Magnitskij är en av alla ryssar som mördats under Putins styre. Browder har sedan hans död arbetat med att införa en Magnitskijlag i väst.
Mänskliga rättigheter finner inga gränser – och den som bryter mot dem ska förvänta sig repressalier från omvärlden. 2012 införde USA en Magnitskij Act som bland annat stryper pengaflöden hos dessa korrupta och ofta rika individer. Den lagen kan tillämpas mot individer som misstänks för brott mot mänskliga rättigheter, penningtvätt och vapenhandel. Oavsett om bevisningen inte är komplett kan nu USA, Storbritannien, Kanada och de baltiska länderna exempelvis frysa tillgångar och neka inresetillstånd för gärningsmännen bakom bland annat Magnitskijs död.
Det är inte ovanligt att diktaturkramare placerar sina stulna pengar i fastigheter och lyxkonsumtion utanför det egna hemlandet. Tvärtom är det snarare klokt att hålla stulna skattepengar borta från hemmaplan.
Demokratierna med en Magnitskijlag kan inte påverka situationen i diktaturerna, men de kan slå där det känns som mest. Det är genom ekonomiska sanktioner och minskad rörelsefrihet som fler demokratier kan göra livet lite surare för brottslingar som skyddas av diktaturer och korrupta regimer.
Diskussioner har förts om en Magnitskijlag i hela EU, men Ungern har röstat emot – vilket lagt frågan på is. De länder som däremot menar allvar med sina ambitioner om mänskliga rättigheter bör enskilt gå vidare i frågan likt Baltikum. Centerpartiet har lyft frågan om en svensk Magnitskijlag, men regeringen verkar vilja låta frågan pysa ut i en korridor i Bryssel. Det är ett underligt sätt att hantera något som annars skulle ligga väl till hands med regeringens till synes höga utrikespolitiska svansföring.
Tio år har gått sedan Magnitskijs död. Demokratikämpar förföljs, fängslas och mördas fortfarande i dagens Ryssland. Att införa en svensk Magnitskijlag skulle inte vara en enda dag för sent.