I princip alla partier har ett förslag för hur risken för extremt höga elpriser i vinter ska mildras för konsumenterna. Oavsett vilka som styr kommer den frågan alltså att ligga högt på dagordningen.

Regeringen öppnade på onsdagen för ett ”högkostnadsskydd” för elkonsumenter, både företag och hushåll. Alla riksdagspartier har faktiskt gått fram med förslag som på olika sätt ska möta dessa risker. Förslagen är allt från att sänka avgifter och skatter på köpt el till att ändra prisbildningssystem eller subventionera energieffektivisering.

En vinter med ett rekordhögt elpris skulle ha flera orsaker. Det går delvis att hävda att Sverige kunde ha haft mer av inhemsk el-produktion, trots att Sverige nyligen blev Europas största nettoexportör. I det läge som är tjänar alla möjliga energikällor sitt syfte, från kärnkraft till vattenkraft, vind- och solkraft.

Det går samtidigt med fog att hävda att Putinregimens anfallskrig mot Ukraina och flera EU-staters djupa beroende av importerad rysk gas ger kriseffekter som vi aldrig har varit i närheten av. Elmarknaden är gränsöverskridande. När det blir svinkallt i Tyskland eller Storbritannien så ökar priset på el också i Sverige, de södra delarna drabbas hårdast. Där är den nära energiproduktionen lägre än i norr. Sverige dras också med begränsningar i överföringen, kraftledningarna, vilket påverkar konsumtionsutrymmet och därmed prisbilden.

Det är valrörelse och inget parti vill stå utan löften inför exceptionella dyrtider. Det blir därför någon form av krisinsats, oavsett regering i höst. Däremot kvarstår behovet av djupare och mindre skrikiga samtal om framtidens energiproduktion. Vi behöver mer av mycket. En bred partipolitisk överenskommelse om det grundläggande, det långsiktigt hållbara i svensk energiproduktion vore en värdefull grundinsats.