Energipolitiken får en allt starkare laddning

Den här vintern blir elen och bilen dyrare än någonsin. 2022 blir året när klimatpolitiken blir en plånboksfråga på allvar.

Ledare 30 december 2021 05:08
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Några dagar innan jul landade elpriserna här hemma en kväll på drygt sex kronor kW/h. 2021 slutade med en vinter där all form av energi, både bränsle och el, varit dyrare än någonsin. Vi har fått berättelser som vi tidigare bara förknippade med länder med mer eftersatta energisystem. Om låginkomsttagare som stänger av värmen för att de inte har råd med elräkningen. Om företag som väljer att inte starta maskinerna för att deras energikostnad blir för hög. 

SKF kullager är en av de få kvarvarande tillverkningsindustrierna i Katrineholm, en stad som i sin tur är ett typiskt exempel på en ort som en gång i tiden varit industrialiserad, men nu tappat identiteten samtidigt som jobben. SKF Katrineholm klamrar sig kvar i en konkurrensmiljö där mindre svenska industrier har svårt att stå sig på den globala marknaden. Vad gör så här pass mycket högre elpriser med dem? Med andra arbetsgivare på orter som desperat behöver fler jobb? 

 

2022 kommer bli året då diskussionen om klimatkris och den politik vi för mot denna på allvar kommer nå folkets plånböcker. Sverige har under lång tid varit bortskämt med att alltid kunna lita på sin energiförsörjning. Vi är ett avlångt och ganska glesbefolkat land, där många förlitat sig på sin bil för att få vardagen att fungera. Tack vare våra naturresurser och våra tidigare investeringar i annat som elnät, kärnkraft och väginfrastruktur har inte frågan om energi varit något kontroversiellt som vi har behövt fundera över. Men tiderna förändras, samhället elektrifieras och behovet ökar. De källor till energi vi haft och kunnat förlita oss på tidigare monteras nu ner och i resten av Europa är det hög efterfrågan, vilket driver upp priserna. Vi använder mer bränsle än någonsin. Sverige har utöver detta stegvis under lång tid lagt på allt högre kostnader i form av skatter och avgifter på både el och drivmedel. 

Den här förändringen kommer få fler vanliga medborgare att börja reflektera över frågor om hållbarhet, klimat och dess påverkan på vår energiförsörjning. Kopplingen mellan politiska prioriteringar, ideologiska beslut och klimatförändringarna har inte alltid varit så konkreta. Diskussionen om miljö blir ju lätt på Greta Thunberg-nivå, där aktivister säger att ingenting duger samtidigt som få saker förändras i verkligheten. Men vår verklighet har förändrats. Ett större beroende av vindkraft på bekostnad av kärnkraft och vattenkraft är absolut inte den enda faktorn som påverkar våra energipriser men det är en. Skatten på drivmedel är inte den enda delen av kostnaden, men den har blivit en allt större del. 

 

Den svenska opinionen tar klimatfrågan på stort allvar. Många väljare säger att miljöförstöring är en av de frågor man oroar sig mest för. I regel så stödjer vi att göra förändringar som att fasa ut farliga kemikalier eller slänga ut oljepannan. Men ett i grunden positivt förhållningssätt till omställning är inte detsamma som att köpa allt rakt av när politiker säger att den mest effektiva klimatpolitiken är att svenska drivmedel ska beskattas så oerhört mycket högre än andra länders. Trots att vi har en modern fordonsflotta. Eller att det var klokt att montera ner en säker och stabil utsläppsfri energiform till förmån för något mer osäkert. 

 

Miljöfrågan ses ofta som ett politiskt område präglat av aktivism och ideologi. Men att driva ett land är en pragmatisk affär. När våra plånböcker påverkas på allvar av de politiska beslut som fattas kommer vi också se fler krav på en rakare debatt. Om varför man har gjort de val man gjort och hur det egentligen kommer påverka oss framöver. Räkna med att energifrågan blir en av de hetare valfrågorna 2022.

 

Det här är fjärde delen i ledarsidans jul- och nyårsserie, som tar oss in i det nya året. I morgon kommer nästa del. Tidigare har ni kunnat läsa Patrik Oksanen om säkerhetspolitikens orosmoln (27/12), Caroline von Seth om skoldebattens framtid (28/12) och Emanuel Örtengren om RNA-revolutionen (29/12).


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa