Ett bestialiskt mord på en lärare i Frankrike, Samuel Paty, sätter återigen fokus på rätten att häda och med detta också den sekulära statens absoluta makt i relation till religioners egna levnadsregler.
Den mördade läraren hade i undervisningen i en skola i Conflans-Sainte-Honorine utanför Patis visat upp karikatyrer av islams profet Muhammed. 18-åringen som begick mordet sköts till döds av polisen.
Vårt demokratiska, rättighetsburna samhället kommer med en stor, vid frihet till tro och egen trosutövning. En tro får aldrig begränsa någons frihet utöver den egna – eller leda till våldsamheter mot andra. Den som uppmanar andra att begå brott i trons namn bär en del av skulden för dåden.
Friheten att smäda religioner ingår i vår yttrandefrihet. Religiösa regler ska inte vara tvingande för den som inte vill tro eller vill tro på något annat.
Rätten att häda är samtidigt ingen skyldighet att göra det. Det sistnämnda blir lätt missförstått.
Alla religioner inom en västerländskt frihetlig och liberal ordning har att acceptera de sekulära lagarnas företräde. Religiösa företrädare som i stället predikar våldsamt motstånd och antidemokratiska värden bryter mot detta samhällskontrakt. På senare tid har det handlat om islamister som vill tvinga islams lagar på alla.
Det är rimligt att dessa betraktas som terrorister och aktiva samhällshot. Att som i Frankrike gå vidare med utvisningar av samhällshotande islamister är en given konsekvens.
Även Sverige har ett antal individer som i dag ses som islamistiska samhällshot – och därför behöver utvisas och eventuella verkställighetshinder överbryggas. Inte minst för att visa på att den sekulära statens lagar inbegriper skarpa konsekvenser för den som försöker underminera dess grunder.