Det var en historisk utveckling vi fick se under helgen. Kriget i Ukraina fick medlemsstaterna i Europeiska unionen att agera gemensamt – och det med kraft. 

Det var ingen ynklig västanvind som drog igång när EU väl lyckades landa i en bred gemensam hållning till kriget och en handlingsplan för ett omfattande stöd till den attackerade grannstaten. En enighet som omfattar 27 fria stater i gemenskap. 

Vi fick se Tyskland ta historiska steg – på flera sätt - från att vara den mjuka parten i synen på Putin-regimen till att nu skarpt bejaka vapenleveranser till Ukraina och i samma andetag utlova en omfattande rustning av tyskt försvar som del av Nato. Ungern var sista EU-stat som sade ja till att stänga av Ryssland från det så kallade Swift-systemet, vilket öppnade dörren för den starka sanktionsåtgärden mot Putin-regimen och dess överfall på Ukraina. Och det europeiska luftrummet stängdes för rysk flygtrafik. 

Den svenska regeringen i samförstånd med riksdagen, knåpade ihop ett stort stödpaket med bland annat pansarskott, fältransoner och kroppskydd. Trist nog svek Vänsterpartiet genom att vägra ge Ukraina vapen, det som är grundläggande för att stoppa angreppet.

EU-staterna lovade var för sig – och tillsammans. Putin made EU great again, konstaterade nyhetsmagasinet Politico krasst. 

Den enigheten behöver hålla i sig framöver. På söndagen kom två starka besked. Först att EU levererar stridsflyg till Ukraina som del av stödet. Därefter kröntes helgen med att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade att unionen vill ha Ukraina som medlem. Även om den processen inte är lätt.

De är en av oss, sa von der Leyen. Ett budskap som inte kan missförstås. Ukraina och det ukrainska folket behöver vårt stöd i dag och kommer att behöva det för en lång tid framöver.