Nyårsserien, del 4, Europapolitiken:
Nytt år, nya möjligheter. Det gäller inte minst för det svenska inflytandet inom Europapolitiken, eftersom Tjeckien efter årsskiftet lämnar över som ordförandeland i Europeiska unionens råd. Senast Sverige höll i ordförandeklubban var år 2009 och 2001, men nu är det alltså dags igen för tredje gången.
Det halvårsvisa ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet, roteras mellan de 27 medlemsländerna. Ordförandelandet leder rådets arbete och representerar rådet i förhandlingar med andra institutioner inom EU.
Med ordförandeskapet följer också ett visst utrymme att sätta agendan för vad som görs under de kommande sex månaderna. Den 14 december presenterade statsminister Ulf Kristersson (M) regeringens främsta prioriteringar: säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och demokrati. Ämnen som inte var helt oväntade.
Förväntningarna inför nästa år är höga, men det svängrum som Sverige har inom ramen för sitt ordförandeskap ska inte överdrivas. Fortfarande ska pågående förhandlingar ros i land. Givet Ukrainakrisen har agendan till stor del redan satts - och Sverige får ta vid där Tjeckien slutade.
Med största sannolikhet kommer EU-politiken fortsatt kretsa kring det säkerhetspolitiska med allt som hör därtill. Rysslands invasion av Ukraina gjorde medlemsländerna påminda om EU:s geopolitiska betydelse. Ukraina betyder ungefär gränsland och markerar gränsen mellan det fria och det slutna Europa. Kriget för också tankarna till unionens ursprungliga syften, att trygga freden och friheten i Europa. Det var så allt började.
De senaste åtta åren har alltför mycket fokus lagts på fel saker. Socialdemokraterna har stolt drivit frågor som ryms inom unionens sociala pelare, vilket har gett en debatt om vad EU inte ska vara. Det svenska ordförandeskapet borde i stället markera starten på framtagandet av en vassare vision om vad EU borde vara.
Förhoppningsvis kan man då hitta tillbaka till unionens kärna. Utöver att arbeta för fred i Europa och fler stödpaket till Ukraina, bör även den ekonomiska friheten stå i centrum. Genom europeiskt samarbete kan en starkare energisäkerhet uppnås och beroendet av Ryssland reduceras. EU formas av medlemsländerna själva och nu har Sverige chansen att staka ut rätt riktning för framtiden.
Ytterligare något positivt som kan komma att följa av Sveriges ordförandeskap är ökad kunskap om EU-frågor bland svenskarna. Bristande mediebevakning av EU är ett demokratiproblem eftersom gapet mellan medborgarna och beslutsfattandet blir för stort.
Det svenska ordförandeskapet behöver jobba hårt för att politiken som förs i Bryssel också ska ses som en naturlig del av den inrikespolitiska debatten i Sverige. Så åstadkommer vi en mer handfast vision om EU för framtiden. En union som gör livet bättre inte bara i Bryssel utan också på platser som Bjuv, Botkyrka, Borlänge och Boden.
Det här är fjärde delen i ledarsidans nyårsserie som blickar framåt mot 2023 Tidigare delar har publicerats den 28 december, 29 december och 30 december.