Besöksnäringens andel är under tre procent av Sveriges BNP. Det är inte fy skam, men det är inte stort nog. Detta påverkade branschens möjligheter att bli hörd och sedd när de stora smittskyddsåtgärderna sattes in och när stödpaketen omformades, berättade branschorganisationen Visitas ordförande Maud Olofsson på ett seminarium anordnat av Östsvenska handelskammaren och Almi Företagspartner. Industrin och det storskaliga var normen när regering och finansdepartement formade sin bild av vad Sverige behövde. Läget har förbättrats över tid, men besöksnäringen har fått skrika sig hes för att bli lyssnad till.
En bransch med många små- och egenföretagare, en mångfald som ofta ger livskraft till mindre orter och landsbygd, den syns inte lika lätt som enstaka stora industriföretag med många anställda. Det är ett bekymmer för en hel bransch, vars själva styrka finns i mångfald och bredd.
Restauranger och hotell fick betala ett högt pris när smittskyddsåtgärderna lamslog affärerna. Enbart hotellbranschen beräknas ha förlorat närmare 17 miljarder sedan pandemins utbrott. De svårigheterna är inte över än, även om allt fler svenskar blir vaccinerade. Detta är annars en bransch som är bra på att skapa jobb och verkligen behövs i återhämtningen.
Inom besöksnäringen finns många egenföretagare och företag med ett mindre antal anställda, var för sig. Ett exempel på den mångfalden ser vi till helgen. Trots att det har varit tuffa tider är uppslutningen god till Aptitrundan, som arrangeras via Sörmlands Matkluster. Över 60 lokala matföretag kommer att delta. Det är rekord.
Trots de tuffa tiderna och med hänsyn tagen till de smittskyddsregler som gäller. Ett ack så gott vårtecken.