På en presskonferens i fredags (18/12) meddelade statsminister Stefan Löfven och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson att det inte ska bli någon mellandagsrea med trängsel i år – av smittskyddskäl. Argumentet må vara vettigt, men anmärkningsvärt sent påkommet. Mellandagsrea är ju inget nytt fenomen, precis.
Eftersom det var kort varsel, borde regeringen medvetet visat att den insåg att följdeffekterna för branscherna, för jobben och företagarna kan bli svåra. Det anständiga hade varit att samtidigt berätta hur företag och näringsverksamheter ska stöttas för det ytterligare intäktsbortfallet.
För många affärer och butiker är mellandagsrean en viktig intäktskälla. Den väger inte lika tungt som julhandeln, men är en brygga förbi de magra tider som årets första månader brukar vara.
Beskedet från myndigheter och regering ska ses som en stark rekommendation, inte lag. Handeln har försökt att följa uppmaningarna om att minimera trängsel, så gott det går på kort varsel. Ingen har missat problembilden, men framförhållningen från regering och myndigheter är bedrövlig.
Näthandeln kan rädda en del. För några är rean av mindre effekt. För andra är det sista halmstråt. Ett förlorat företag, en igenbommad butik drabbar många, i flera led – företagare, anställda och underleverantörer. Det kommer aldrig vara en småsak för de berörda, i det nära samhället. Det måste en regering, inte minst, ha respekt för.
Svensk Handels konjunkturrapport för tredje kvartalet visar att vart fjärde företag tappar mer än 25 procent av sin försäljning. Trots att näthandeln växer med 39 procent. Effekterna av coronapandemi, regeringsbeslut och myndighetsrekommendationer är uppenbara. Att handeln försöker värna sina intäkter i helgerna är ren överlevnadsinstinkt.
Regeringens fumliga kommunikation skapar därför ett ovärdigt drama. I en tid där budskap om sammanhållning, gemenskap och förståelse behöver präntas in, gång på gång. Tyvärr är det inte första gången som drabbade branscher lämnas utan rimlig förvarning. Fråga restauranger och besöksnäring.
Intrycket är att regeringen går i otakt med sig själv. Finansminister Magdalena Andersson (S) begränsade sig i kölvattnet på handelns reaktioner till ett skriftligt svar: att kommer att det kommer presenteras fler stödåtgärder inom kort. Ett ja, just det, ja.
Det största hotet mot samhällets funktionskraft och svensk ekonomi är självklart pandemin. Men det mesta hänger ihop. Samhället i övrigt behöver värnas från att trasas sönder. Om näringsverksamheter drivs mot konkurs med regerings- och myndighetsbeslut har det också en samhällskostnad, kortsiktigt och långsiktigt.
Antingen tappade regeringen bort jobben i handeln och ekonomin i ivern att framstå som mer robust hårdhänt i kampen mot smittspridningen. Vilket tyder på att regeringen inte har grepp om läget, att den reagerar mer än agerar. Alternativet är att kretsen kring Löfven medvetet valde bort arbetslivs- och näringslivsperspektivet. Det sistnämnda vore förstås plågsamt inkompetent, när ett av huvudbudskapen var hårdbantad mellandagsrea i butiker och köpcentra.
Alla förstår att smittspridningen är det allt överskuggande hotet, men den som har tagit på sig ansvaret för helheten måste också visa detta. Så agerar inte regeringen i nuläget.