Under mars månad varslades närmare 37 000 människor om uppsägning. Det är historiskt höga tal, högre än 90-talskrisens november 1992 och finanskrisens juli till oktober 2008. Bara inom hotell- och restaurang var det nästan 12 000 jobb som berördes av varsel i mars.
Situationen är svår. Smittskyddsåtgärderna för att rädda så många liv som möjligt i kampen mot sjukdomen covid-19 och minska pressen på hälso- och sjukvården, kräver ett högt pris på många håll. Varsel och permitteringar, företag som vacklar och skakar. Ju fler som förlorar sin försörjning desto hårdare slår det även mot kommunernas och regionernas skatteintäkter.
Miljarderna som hämtas från statskassan, enligt torsdagens krispaket. ska minska risken för omfattande varsel och neddragningar inom kommunsektorn. För Nyköpings kommuns del innebär det ett tillskott på drygt 55 miljoner för 2020 och även för 2021. Motsvarande för Trosa kommun är nästan 14 miljoner, Oxelösund 12 miljoner och Gnesta 11 miljoner. Stödet lär behövas bara för att möta de intäktsbortfall som följer av allt färre arbetade timmar och en växande arbetslöshet. Sådant slår hårt mot kommuner och regioner.
Partierna inom januariavtalet har en klar fördel av att svenska statsfinanser under en lång tid har byggt upp det som tidigare finansminister Anders Borg (M) beskrev som "skyddsvallar". Statsskulden har pressats nedåt, lusten att spendera har i någon form begränsats.
Budskapet från de fyra partierna som står bakom krispaketet är att det inte bara ska ses som ett stort tillskott till kommun- och regionekonomierna för krisåret 2020. 12,5 miljarder av dessa pengar till kommunsektorn blir kvar även för året därpå. Detta besked väger tungt. Kommunernas och regionernas planeringshorisont underlättas. Risken för att behöva ta till panikbesparingar för nästa år motverkas.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, har sedan tidigare – före krisen slog till – flaggat för att det krävs 10 miljarder per år i nya tillskott framöver för att klara bara de demografiska utmaningarna, ett ökat behov av omsorg, skola och så vidare. Oräknat krisens följdnota.
Torsdagens omfattande stödpaket är måhända inte det sista som behöver levereras framöver. Sverige har ytterligare torrt krut och möjlighet att agera om så skulle krävas, som Emil Källström, Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson, formulerar det.
En sak till som tål att noteras: Ju mer av kommunernas ekonomi som är statsbidrag, pengar från statens skatteintäkter, desto svagare blir det kommunala självstyrets kraft och makt. Efter krisen kommer det att behövas en diskussion om vilka skattebaser som kan flyttas från en statlig till kommunal intäkt. För i en framtid där kommunerna helt är i händerna på en regerings nåd, utgör det lokala självstyret blott en kuliss.