EU borde se till att bjuda in Ukraina till Nyköping

EU-kommissionen föreslår med stöd från de tyngsta EU-staterna att Ukraina och Moldavien blir officiella kandidatländer. Det är bra, låt oss påminna om mötet i Nyköping 2001.

EU har att hjälpa till med att vädra ut det gamla – ge Ukraina och Moldavien stöd och kraft att inkluderas i det nya. Vad sägs om ett nytt historiskt möte i Nyköping?

EU har att hjälpa till med att vädra ut det gamla – ge Ukraina och Moldavien stöd och kraft att inkluderas i det nya. Vad sägs om ett nytt historiskt möte i Nyköping?

Foto: Geert Vanden Wijngaert

Ledare2022-06-18 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Den gränsöverskridande gemenskapen EU har bringat stadga, fred, demokratisk utveckling och tillväxt. För det västra Europa som lyfte sig ur andra världskrigets ruiner. Liksom för den östra del som frigjorde sig från Sovjetmaktens isgrepp 1989 och 1991, då det Kalla kriget tog slut. 

Flera stater i östra Europa har under dessa decennier stått långt bort från unionsmedlemskap. Kriterierna som behöver uppfyllas för att få förhandla och över tid bli medlem är medvetet hårda. Vi ser det i fallen Serbien och Montenegro, men även Nordmakedonien och Albanien. Det krävs att viljan, reformerna och resurserna matchar varandra. 

Minns ni 2001? Då stod Nyköping och dåvarande utrikesminister Anna Lindh som värd för unionens utrikesministrars informella möte. Det var ett historiskt tillfälle där även de så kallade ansökarländernas ministrar deltog. Väst mötte öst och stod tillsammans.

2004 kom så unionens femte utvidgning, följt av Rumänien och Bulgarien några år därefter. Allt var inte frid och fröjd. Oron för svag rättssäkerhet och korrumperade statsapparater i förtryckets spår präglade kritiken mot flera tänkta medlemsstater. Rumänien och Bulgarien kom att inlemmas mer av god vilja än via fullt ut uppfyllda kriterier. Det sågs då som strategiskt viktigt.

På fredagen kom beskedet att EU-kommissionen föreslår både Ukraina och Moldavien som kandidatländer. Trots den ryska regimens pågående anfallskrig mot Ukraina, eller kanske som en direkt följd av detta. Återigen står inkludering högt som bärande värde. Det mer formella, den komplicerade anpassningen till gemenskapens krav kommer i nästa led. 

För att inleda förhandlingar och släppa in en ny medlem måste alla EU-stater säga ja. Hur ska kraven nu läggas på det ukrainska samhälle som slåss för sin faktiska existens, för sitt folks rätt till självbestämmande och identitet? Det kommer att bli en speciell period framöver.

Kriget i Ukraina medför att den ukrainska staten inte kontrollerar hela sitt territorium, det har varit så ända sedan den ryska ockupationen av Krimhalvön och de ryska marionetterna etablerades i delar av regionerna Luhansk och Donetsk 2014. Inte heller Moldavien, som också fick ett ja från kommissionen, kontrollerar hela sitt territorium. Regionen Transnistrien är en rysk marionett. Styrd av en totalitär lokal regim, kontrollerad av Ryssland, med ryska trupper på plats.

Ukraina har under många år alltmer vänt blickarna och framtidsambitionerna mot EU. Landet har närt en dröm om ett lyft för det egna samhället och ett starkare skydd mot den aggressiva grannen i öst. EU har att hjälpa till med att vädra ut det gamla – ge Ukraina och Moldavien stöd och kraft att inkluderas i det nya. 

Sverige tar över som EU:s ordförandeland vid årsskiftet. Det känns som ett bra läge att under året upprepa mötet i Nyköping, 20 år senare.