EU får inte vika sig för småbarnsfasoner

Det europeiska jordbruket behöver dra sitt lass för ett bättre samhälle.

Kraven på jordbrukets omställning väcker reaktioner i Bryssel. En del är mest störande och förstörande. Alla parter behöver anstränga sig för att få till framtidsinriktade och konstruktiva lösningar.

Kraven på jordbrukets omställning väcker reaktioner i Bryssel. En del är mest störande och förstörande. Alla parter behöver anstränga sig för att få till framtidsinriktade och konstruktiva lösningar.

Foto: Sylvain Plazy

Ledare2024-04-08 06:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Äta bör man annars dör man. Oavsett om du äter hemgjorda köttbullar med potatis, botaniserar i sushi eller trycker en pressbyråkorv har maten krävt handel och överenskommelser, ofta mellan olika länder. Maten på vår tallrik påverkar omvärlden, oberoende av smaken. Med kriget i Ukraina, klimatkrisen och en skakig konjunktur är jordbruk en central fråga inför EU-valet i juni. 

För de som promenerar längs gatorna i Bryssel har det varit omöjligt att missa den senaste tidens protester. Missnöjda bönder har blockerat vägar med sina traktorer och bokstavligen talat  kastat dynga omkring sig. Ilskan grundar sig i EU-kommissionens naturrestaureringslag som röstats igenom i parlamentet. Lagen innebär att stora delar jordbruksmark kan tas i anspråk för att återställa viss natur och gynna biologisk mångfald. Ministerrådet har nu stoppat lagen efter protesterna. 

Samtidigt har Polen i omgångar blockerat importen av spannmål från Ukraina. Under det årets första kvartal har bönder i både Polen och Ungern stoppat lastbilar med agrarprodukter från Ukraina. Liknande blockader har även skett i Nederländerna och Belgien. Det här med att bönder från olika håll i unionen sätter sig på tvären för alla åtgärder som innebär att de måste förändras, är ohållbar. Om vi däremot lyfter blicken ser vi hur förändringar i EU:s jordbrukspolitik skulle kunna gynna oss alla.

All produktion förändras över tid, men jordbruket trampar vatten. Eftersom jordbruk i nuvarande form släpper ut stora mängder växthusgaser är det centralt att branschen ställer om till klimatvänliga tekniker.  En del i detta skulle kunna vara att jordbruket, och dess metanutsläpp, inkluderas i EU:s system för utsläppsrätter. 

Samtidigt har vi alla ett intresse av att maten har ett rimligt pris. Inflationen har drivit upp matpriserna det senaste året. Om priset på livsmedel producerade inom EU drivs upp av regler och det importerade inte möter samma krav, då blir det en ny snedfördelning. Det behövs alltså balanserande prismekanismer som underlättar för köp av ukrainska varor. Något vi alla har nytta av.

I allt detta finns den stora politiska utmaningen. Jordbruket måste vara en del av den gröna omställningen samtidigt som det tillgodoser livsmedelsbehovet. När europeiska bönder med småbarnsfasoner i stället bara lyckas skrämma politikerna till att sitta still, då blir väldigt lite gjort. 

Detta är en av de allra viktigaste frågorna i det stundande valet. Sverige och svenskt jordbruk kan bli ett föregångsland.  EU och jordbruket i varje medlemsland måste jobba för en uthållig, långsiktig och hållbar livsmedelsproduktion. Det är centralt för ekonomin, klimatet och för Ukraina.