Antingen får du en inskränkt klimatförstörande högerpopulist i Trump-anda, eller så får du en comebackande socialist med besvärande korruptionsanklagelser i bagaget. Den sistnämnda, Luiz Inacio Lula da Silva vann det brasilianska presidentvalet, men han har att regera med en högerlutande kongress. 

Effekten av maktskiftet behöver inte bli någon stor förbättring, ur västlig synvinkel sett. Även om det finns en möjlighet. Där Bolsonaro varit ett problem utifrån sin Trump-nära position och tilltagande anti-västretorik, har Lula sänt oroande signaler om Brasiliens position gentemot Rysslands anfallskrig i Ukraina. Storpolitiskt sett vandrar Brasilien en bräcklig balansgång.

Möjligen kan en viss ljuspunkt hittas i skogen. Världens största regnskog Amazonas, som delas på av nio länder, har stadigt minskat i storlek under 2000-talet. Den förlorande brasilianske presidenten Jair Bolsonaro har inte bara blundat för den omfattande avskogningen utan snarare uppmuntrat den. Mellan 2019 och 2021 försvann närmare 33 800 kvadratkilometer regnskog. Skyddade områden har inte skyddats. Ursprungsbefolkningars rättigheter har urholkats. 

Brasilien är världens största exportör av sojabönor, och en ansenlig del av odlingen sker på illegalt avverkad regnskogsmark. Under valvinnaren Lula da Silvas tidigare tid vid makten, 2003-2010, minskade avskogningen från höga nivåer. Här gäller det att vara en försiktig general i synen på hur mycket som kan förändras i skyddet av världens största regnskog. 

Det stora hoppet bland Lula da Silvas väljare är på sociala reformer som ojämlikheten och dyrtiderna i vardagen, inte vad som sker i Amazonas. Valvinnaren har dock tonat ned sin vänsterretorik. Utrymmet är nämligen begränsat, eftersom Bolsonaro-sidan gick stärkt ur parlamentsvalen för en månad sedan.