Alltfler unga dras in i det organiserade våldet och trenden har länge varit att gängkriminaliteten kryper lägre ned i åldrarna. När polisen under 2021 kartlade hur många som är gängkriminella uppgavs närmare 15 procent vara ungdomar under 18 år. Förövarna i de gängkonflikter som pågår runtom i Sverige blir allt yngre och de som håller i vapen är inte sällan minderåriga. Flera städer larmar om att många av de som hjälper gängen är så unga som tio år.
Läget är prekärt. Det är av yttersta vikt att barn och unga som är på väg in i brottslighet upptäcks innan det är för sent. Stort fokus har varit på skärpta straff, hårdare tag och hårdare metoder för att sätta dit den som redan är inne i brottslighet. Nyligen föreslog dessutom Agneta Bäcklund, utredare och justitieråd vid Högsta domstolen, att Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga mellan 15 och 17 år som har begått grova brott. Att fokusera på straffen är jämförelsevis lätt. Att arbeta förebyggande för att barn och unga inte ska dras in i grov brottslighet är svårare. De svenska systemen för att hantera unga människor som riskerar att hamna i brottslighet är byggda på en annan verklighet än den vi har i dag.
Därför är det välkommet att regeringen nu går fram med tilläggsdirektiv till Skolsäkerhetsutredningen. Syftet är att öka möjligheterna att tidigt identifiera barn och unga som är i behov av stöd, att få till samordnade insatser i brottsförebyggande syfte. Utredaren ska kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter i ett brottsförebyggande syfte. Därutöver ska utredaren föreslå vilka författningsändringar som krävs att uppgifterna kan hanteras av dessa myndigheter.
För att kunna upptäcka och förhindra att barn och unga hamnar i organiserad brottslighet och en kriminell livsstil är skolan och socialtjänstens insatser centrala och ofta avgörande. I delar av landet har socialtjänsten själva initierat ett tätare samarbete med polisen och placerat sig inne på polisstationen för att komma närmare de utsatta unga. Med tilläggsdirektivet kan ett mer effektivt samarbete mellan skola, socialtjänst och polis formas. Det bör ge en enhetlig standard över hela landet där fler ges rätt verktyg att arbeta med.
Utredningen kommer sannolikt behöva landa i att delar av sekretesslagstiftningen ska luckras upp. I dag stöter myndigheter och andra aktörer ofta på patrull när de inte kan utbyta information med varandra på ett ändamålsenligt sätt. Sekretess är viktigt för att skydda individen, men lika viktigt är det att de som först stöter på unga i riskzonen för grov brottslighet har faktiska möjligheter att utbyta den informationen med andra berörda aktörer.
Individens integritet ska värnas och det måste utredaren ha med sig, men ungas liv är för viktiga för att fastna i byråkrati.