Aftonbladet tog med sig så kallade kokainservetter till riksdagens åtta partikanslier. I fyra av dessa gav testet utslag.
Det finns bruk och missbruk. Så är det med alkohol, och man säga något liknande om vissa så kallat lättare droger. Därför skiljer sig lagstiftningen om droger åt i olika stater och i USA:s fall även delstater. Därför finns en återkommande diskussion om svensk droglagstiftning – och det knark och de situationer som utgör ett brott.
När Aftonbladet tog med sig så kallade kokainservetter till riksdagens åtta partikanslier. I fyra av dessa gav testet utslag för kokain – hos Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna. Sannolikt, ska tilläggas, det finns nämligen felkällor. Servetterna kan ge utslag för några andra saker också. Men i och med att narkotikan bedöms som en tämligen väl spridd drog, är det värt att uppmärksamma och diskutera. Ytterligare analyser talar också för att det var just kokain.
I och med att exempelvis Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har gått till storms mot ”partyknarkande” för att det är att göda de kriminella gäng som handlar med illegala droger, är det också besvärande. Handeln med illegala droger är en faktor i varför organiserad brottslighet också har svarta kassaflöden och resurser att nyrekrytera till kriminella sfärer. Och så vidare.
Helt sjukt, sa KD-ledaren Ebba Busch. Hennes parti hade en stort uppmärksammad intern debatt om knark förra våren. Och ja, på sitt vis är det sjukt, men inte enormt förvånande. En allvarlig säkerhetsrisk, noterar Aftonbladets nyhetskrönikör Oisín Campbell – och ja, det är allvarligt. Högt uppsatta personer, folkvalda och andra med makt, riskerar att hamna i utsatta lägen om eller när de gör affärer med langare. I en hårt kontrollerad miljö som riksdagens lokaler är riskerna inte att nonchalera.
Det är omöjligt att avgöra vem som har använt narkotika i lokalerna. Det behöver inte vara politiker eller personal, det kan även vara gäster. Många partier har också en hög svansföring i kampen mot knarket – och den organiserade brottsligheten.
På arbetsplatser med höga säkerhetskrav finns ofta stenhårda regler vad gäller droger, inklusive alkohol, och slumpvisa drogtester är ibland en del av säkerhetsrutinerna. Ett exempel är personalen på ett kärnkraftverk. Vissa miljöer har högre risker och krav än andra, sett till både lagliga och olagliga droger.
Om man tog kokainservetter till stadshuset i Nyköping, och gjorde tester innanför de låsta dörrarna, vad skulle resultatet bli? Hur är det med kommunhuset i Trosa? Eller Region Sörmland? Är det en relevant fråga, trots felkällorna? Det är det.
Ingen vill ställas inför höga makthavare – alltså, drogpåverkade personer med myndighetsmakt.