De höga energipriserna i Europa – och i Sverige – föranledde två politiska utspel under tisdagen. Moderaterna vill få till en tillfällig sänkning av skatten på el under två månader. Och låta statskassan svälja ett minus på sju miljarder kronor i skatteintäkter.
Utspelet kom att överskugga Liberalernas Nyamko Sabunis jultal. Hon hade tänkt sig få rubriker för sitt förslag om sänkt energiskatt. I det dagliga utspelsbingot råder djungelns lag.
De höga elpriserna är ett samhällsproblem. Bristen på överföringskapacitet mellan norra och södra delarna av landet är som tydligast när det är kallt. Mer energiproduktion i söder behövs också. Nya kärnkraftverk, lovar både Moderaterna och Liberalerna. Det är allt annat än en snabblösning, ett långsiktigt dyrt åtagande. Varken M eller L har lyckats berätta hur det ska betalas. Marknadens intresse framstår som... tja, ljummet.
Det finns skäl att fundera mer på annan energikälla: biokraften. En rapport som Svebio kom med i somras visar på en stor outnyttjad potential – och detta under den kallaste veckan i februari.
”Den helt outnyttjade biokraften i elområde 3 och 4 under den första veckan i februari motsvarar alltså 60 procent av effekten av de tre nedlagda kärnkraftsreaktorerna. Att bättre utnyttja redan befintlig biokraftkapacitet i fjärrvärmen och att bygga ut ny biokraftkapacitet i södra Sverige är sannolikt det billigaste och snabbaste sättet att skapa bättre balans i det svenska elsystemet och tillhandahålla effekt när den bäst behövs”, skriver Svebio.
Det krävs dock starkare drivkrafter än i dag för att produktionsanläggningarna ska kunna köras för fullt när elbehovet är som störst. Men biokraften är både förnyelsebar och planerbar.