All kommunal ekonomi börjar med jobben. Den som kan jobba ska också göra det. Detta är grunden till att ha råd med den välfärd som kommunen har ansvaret för. När de styrande partierna i Nyköping presenterade sin budget för 2022 i början av veckan var det ingen tvekan om hur de stora tillskotten skulle fördelas. Ett styre som inte går in för att visa på kärnverksamhetens värde inför ett valår brukar få svårt i mötet med väljarna.
De största utgiftsökningarna när Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet redovisar sitt förslag går till skola och omsorg. Behoven är givna, även om inte allt alltid handlar om mer skattemedel. I en växande kommun ökar behoven av vård, skola och omsorg, uppdraget är att anpassa på ett kostnadseffektivt sätt.
Skolan i Nyköping behöver stadigt bli bättre, kommunalt drivna verksamheter såväl som fristående skolor, i centralorten och på landsbygden. De olika skolaktörerna och kommunen har ett gemensamt ansvar. Eleverna i Nyköpings skolor ska kunna visa upp allt bättre resultat över tid. Annars får alla bära samma hundhuvud. Även om det lätt blir en huggsexa om vilka som ska ha pengar till vad måste alla inblandade se helheten, bortom egna intressen och den konkurrens som valfriheten ger ett så nyttigt utrymme för.
Omsorgen – äldrevård och hemtjänst – är en andra del av det som kan sägas utgöra den kommunala välfärdens hjärta. Erfarenheter och lärdomar av pandemin måste omsättas i förändringar. Det krävs ett noggrant fokus på såväl organisation som på kompetens, kvalitetskontroll och ett brukarnära förhållningssätt. Om inte organisationen är effektiv blir utrymmet för det lilla extra minimalt. Precis som med skolan behöver omsorgen anpassas för att möta fler kommuninvånare med behov av hemtjänst och äldrevård framöver.
Att lägga resurserna rätt är minst lika viktigt som att satsa stort. En särskild satsning som de styrande vill se är ideologiskt viktig, men rör ett mer begränsat antal personer. På kommunens hemsida syns de 13 miljonerna till kompetens och arbetsmarknadsnämnden under underrubriken Fler ska arbeta. Det är tydligt nog. Resurserna viks för en helhet, med det faktiska resultatet räknas bäst på individnivå. Varje person som går från försörjningsstöd till eget jobb är en seger. Det kan ses som ett givet led i en arbetslinje, eller jobblinje om man så vill, men det har också en integrationsaspekt. För några av de berörda handlar det om språkkunskaper, behovet att träna och utveckla sin svenska i en arbetssituation.
Det handlar totalt om ungefär 100 personer i hela kommunen som bedöms ha så pass nära till ett jobb att de med visst stöd och viss hjälp, exempelvis lönebidragsanställningar, kan ta ett steg närmare egen försörjning. Som jämförelse kan sägas att det är ungefär dubbelt så många i Nyköping som väntar på att få sin situation sett till arbetsförmåga utredd av rätt myndighet.