Det är lätt att hålla med EU-minister Hans Dahlgren (S) som vill att fler svenskar ska få jobb inom EU:s olika institutioner. Andelen av de anställda i EU-kommissionen som är svenskar utgör i dag 1,6 procent, berättar DN. För att Sveriges storlek i gemenskapen ska motsvaras så behöver den andelen vara närmare 2,7 procent.
Drömmen att jobba för unionen är större för personer som kommer från länder med fattigare utgångslägen. Svenskar – liksom personer från andra mer välmående unionsstater – är inte lika lätta att locka. Det här handlar om karriärmöjligheter, om lönenivåer – men också om tidsperspektiv. Uttagningarna för att bli anställd är utdragna och jobben är inte längre lönemässigt lika förmånliga. Därför haltar rekryteringen.
”Unga människor som kommer med energi och bra utbildning vill ha jobb snabbt. Att gå igenom en process som kan ta ett år eller mer, sedan finnas med på en reservlista och kanske få jobb om två år är inte attraktivt för dem”, noterar svenska Gertrud Ingestad är chef för EU:s direktorat för mänskliga resurser och säkerhet, som bland annat hanterar personalfrågor (DN 25/2).
Varken bland de anställda inom EU-kommissionen, EU-parlamentet eller ministerrådet når andelen svenskar upp till 2,7 procent. Är det viktigt att Sverige representeras på ett sätt som motsvarar sin storlek?
Ja. EU hanterar stora frågor med direkt och indirekt påverkan på svenska förhållanden. Personer med erfarenhet av och kunskap om svenska förutsättningar är värdefullt att ha tillgång till när stora breda beslut fattas och omfattande analyser görs.
Ansökningsförfaranden kan ändras, löner likaså. I grunden handlar det också om att fler svenskar borde längta till Bryssel. För utmaningen, karriärutvecklingen och livserfarenheten.