Budapest - här bodde en person som inkasserade både bostadsbidrag och barnbidrag för boende i Sverige.
Efter inträdet i Europeiska unionen har möjligheten att resa, studera eller bosätta sig i någon av de 26 andra medlemsländerna aldrig varit enklare än i dag. De sänkta trösklarna ställer nya krav på svensk lagstiftning. Välfärdssystemet har flera luckor som kan utnyttjas av svenskar i utlandet, vilket har varit tydligt i flera fall på senare år.
Ett sådant exempel, vilket först uppmärksammades av tidningen Hem & hyra, handlar om en hyresgäst som utgav sig för att bo i Stockholm. I själva verket bodde hyresgästen i Ungern samtidigt som såväl bostadsbidrag som barnbidrag plockades ut. Ett halvt decennium av orättfärdiga bidrag visade sig bli en dyrköpt läxa med fyra fällande domar för bidragsbrott och ett återbetalningskrav som uppgick till en halv miljon kronor. Det framgångsrika åtalet av stockholmaren, eller snarare Budapestbon, utgör tyvärr ett unikt fall. Av de 12 000 misstänkta bidragsbrott som anmäldes till polisen i fjol ledde bara en minoritet till att åtal överhuvudtaget väcktes (SvD 2/4).
Riksrevisionen inledde nyligen en granskning av hur effektivt Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten sköter bidragsutbetalningar. Mer bestämt handlar det om i vilken grad myndigheterna kontrollerar att de som omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet och tar emot stöd lever upp till kravet om att bo eller arbeta i Sverige (Riksrevisionen 12/6).
Smolket i byråkratbägaren är dock att bidragsbrott redan är en fråga där politiker, myndigheter och andra med ansvar för välfärdens styrning redan vet vad som behöver förändras i fråga om lagstiftning. De lägst hängande frukterna för att i högre grad kunna sätta stopp för brotten har antingen redan plockats eller är på god väg att genomföras.
I mångt och mycket handlar det om att underlätta informationsdelningen mellan myndigheter, vilket skulle skapa bättre möjligheter att upptäcka felaktiga utbetalningar. Det skulle i sin tur leda till att välfärdssystemen blir såväl mer effektiva som motståndskraftiga mot bidragsbrott. Informationsdelning krävs för att se till att stöden går till dem som faktiskt är i behov av bidrag – och att brottsligheten upptäcks i tid.
Bidragsbrott har en bred träffbild, inte bara sådana där mottagaren inte längre bor kvar i Sverige. En statlig utredning har beräknat summan för misstänkta bidragsbrott i landet, brett räknat, till ungefär sju miljarder kronor. Ur ett östra Sörmlandsperspektiv har vi på SN uppmärksammat ett par lokala fall av privatpersoners bidragsfusk under 2024.
Statliga och kommunala handläggare agerar alldeles för försiktigt i granskningen av bidragsansökningar.
Samtidigt kan inte allt lösas med lagstiftning. På senare år har en rad utredningar poängterat att statliga och kommunala handläggare agerar alldeles för försiktigt. Problemet är ofta bristande kunskap om vilket handlingsutrymme som finns i lagar och regler. Därför utnyttjas inte nuvarande lagstiftning fullt ut. Handläggarna är i behov av mer kunskap och tydligare riktlinjer. Utan en ökad kompetens i tjänstemannakåren riskerar även de bästa verktygen att vara ineffektiva.