Framtidens städer måste ha grepp om bilarna

Stadsplanering är så mycket mer än en storstadsfråga.

För att samexistera i framtidens städer, oavsett storlek  krävs ett funktionellt samarbete mellan stadsplanerare, myndigheter och invånare.

För att samexistera i framtidens städer, oavsett storlek  krävs ett funktionellt samarbete mellan stadsplanerare, myndigheter och invånare.

Foto: Jens Alvin

Ledare2023-10-11 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I storstaden Stockholm och andra större städer hörs en livlig debatt om bilens vara eller inte var i stadsmiljön. Med en välutvecklad kollektivtrafik och med ett miljöperspektiv kan bilen uppfattas som dåtid. Alla städer är däremot inte som Stockholm, där kollektivtrafiken är omfattande och avstånden ofta är korta. I framtidens stadsplanering av mellanstora städer står vi inför en utmaning som kräver mer kreativa lösningar. Där behöver biltrafiken fylla sin funktion, utan att människor far illa eller hårt begränsas. 

Bilen har länge varit en symbol för frihet och rörlighet. Privatpersoner behöver fortfarande ha tillgång till bil för att ta sig till platser som inte är tillgängliga med kollektivtrafiken. Städer som Nyköping och Katrineholm omges av en stor landsbygd där människor ofta är beroende av bil i sin vardag. För att ta sig in till tätorten, exempelvis. 

Det säger sig själv att detta skapar ett annat behov av trafiklösningar än i Stockholms innerstad. Samtidigt måste vi inse att en överanvändning av bilar även i mindre städer har skapat trafikstockningar, bidragit till luftföroreningar och ökad trängsel.

Lösningen på sådana bekymmer är att främja andra transportsätt. Det behöver investeras i välplanerade cykelvägar och gångstråk. Kollektivtrafiksystemet behöver förbättras. Det ska vara enkelt att använda dessa färdsätt. Det viktigaste är att bilen inte är fokus i stadsplaneringen, utan människors behov. Samtidigt måste det bli mer effektivt för människor att använda bilen där det verkligen behövs. Större parkeringar kan placeras mer i stadskärnans utkant, och därifrån är det fullt möjligt att underlätta för andra transportsätt. 

Med färre möjligheter att använda bilen centralt följer kommersiella utmaningar för många stadskärnor. Andra områden, våra köpcentra, har lättare att ta in bilburna besökare. Det gör att centrumhandelns behov och kundflöden behöver vara del av all planering. Förutsatt att målet inte är att innerstaden enbart ska vara ett bostadsområde. 

Nyköping är inte Stockholm. Det går inte att kopiera storstadslösningar rakt av. Bilen behöver inte fasas ut, men trafiken behöver ibland ledas om för att människan ska kunna stå i fokus.  

Bilfria zoner, där fotgängare och cyklister prioriteras, ger säkrare och mer attraktiva stadsutrymmen för de icke bilburna. Där kan människor umgås, handla och njuta av ett stadsliv, utan att behöva bekymra sig för biltrafikens påverkan. För att samexistera i framtidens städer, oavsett storlek  krävs ett funktionellt samarbete mellan stadsplanerare, myndigheter och invånare. Det krävs alltså smarta dialoger, med gott om fingertoppskänsla. Arbeta för en bättre stad – tillsammans. 

Karta: Västra Storgatan