I dagarna kommer fler svenskar än vanligt att få besked om huruvida de har blivit antagna till de kurser och program de sökt på svenska universitet och högskolor till hösten. En tid som brukar vara full med pirrande förväntan om att starta nästa kapitel i livet präglas i år onekligen av pandemin. Rekordmånga har sökt och vilka branscher de sökt sig till verkar också ha påverkats av vårens debatt.
När ett land upplever en ekonomisk nedgång är det vanligt att andelen som studerar ökar. Det kan handla om unga som tagit några års uppehåll efter gymnasiet för att jobba men som nu inte hittar anställning. Eller äldre personer som i pandemin blivit varslade och i den processen insett att de vill byta bransch. I april sökte 407 000 personer en utbildningsplats, det är 13 procent fler än 2019. Störst är gruppen unga; ökningen mellan 2019 och 2020 av personer som är 19 år eller yngre och sökt in till högre utbildning är 28 procent.
Det finns fortfarande osäkerhet kring hur höstterminen kommer te sig för dem som denna vecka får sitt antagningsbesked. Att regeringen tog bort sina rekommendationer om distansundervisning den 16 juni var ett klokt beslut. Vi vet mer om coronaviruset idag och att risken för unga friska personer är begränsad. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till andra faktorer, exempelvis vilken påverkan det har på unga människors framtid att sitta isolerade, inte få kvalitativ undervisning och riskera att gå ut i arbetslivet sämre rustade för framtiden.
Även om distansundervisning fungerar för vissa och att det är bra att alternativet finns, så är det långt ifrån alla studenter som trivs med att studera ensamma. Vittnesmål från våren visar att det för många har en negativ inverkan på deras resultat. Det är viktigt att stå fast vid att låta alla höstens studenter som vill få studera på plats i skolan - och inte framför en datorskärm.
En annan fråga som blir aktuell när fler söker sig till högre utbildning, är den om vilka ämnen och utbildningar som de sökande väljer. I tider av kris är det viktigt att högre utbildning inte bara blir en arbetsmarknadsåtgärd där människor sitter av ett år eller två för att kunna få ut studiemedel, läsandes en kurs som de sedan inte kommer använda i sitt yrkesliv. Det är ineffektivt både för samhället som betalar ut bidrag, och för individen som tar lån, om studierna inte leder till jobb. Här vilar ett tungt ansvar på våra politiker att agera klokt och inte bara använda utbyggda platser på högskolan inom ämnen med låg koppling till arbetsmarknaden för att få siffrorna för ungdomsarbetslöshet att se bättre ut.
Denna gång verkar dock den pågående pandemin haft en positiv påverkan på vilka utbildningar som är mest populära. Av de som sökt till högre utbildning till hösten har ovanligt många valt vårdutbildningar. Den ökade uppmärksamhet som vården fått under våren verkar ha fått fler att få upp ögonen för hur viktiga vårdyrken är för att samhället ska fungera.
Det kommer vara märkliga tider att börja plugga på, men en högre utbildning inom en framtidsbransch kommer vara en klok investering. Det är bara att önska årets nya studenter lycka till och hoppas att politikerna tar kloka beslut som ger de nya studenterna så bra förutsättningar som möjligt när den nuvarande situationen väl vänder uppåt igen.