Frige den svenskiranske forskaren Djalali

I torsdags röstade Europaparlamentet för en resolution med kravet på att Iran släpper den dödsdömde Ahmadreza Djalali.

KI-forskaren Ahmadreza Djalali, 45, greps av iransk polis under en föreläsningsresa 2016. Om han inte friges väntas dödsstraff efter regimens anklagelser om att han spionerat för Israels räkning.

KI-forskaren Ahmadreza Djalali, 45, greps av iransk polis under en föreläsningsresa 2016. Om han inte friges väntas dödsstraff efter regimens anklagelser om att han spionerat för Israels räkning.

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Ledare2021-07-12 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

KI-forskaren som är expert på katastrofmedicin greps under en föreläsningsturné i Iran. Sedan 2016 har Djalali suttit fängslad i Iran i väntan på avrättning. Han är dömd till döden för påstått spioneri för Israels räkning, samt vad regimen kallar "spridning av korruption på jorden". Domen mot honom kom 2017, då han efter tortyr "erkände" brottet. Regimen publicerade en så kallad "bekännelsefilm" där han påstått ska erkänna till att ha spionerat, samt deltagit i mord på två iranska forskare.

Fallet Djalali har engagerat hundra tusentals människor världen över, inte minst Nobelpristagare och människorättsorganisationer. Det var först nu 2021 som Europaparlamentet röstade för en resolution med krav på Djalalis frihet. Resolutionen uppmanar EU:s medlemsländer att införa sanktioner mot Iran och mer specifikt mot enskilda myndighetsföreträdare. EU uppmanar även Iran till att släppa andra politiska fångar, samt påbörja avskaffandet av dödsstraffet (SVT, 8/7). Det är en viktig markering från EU som förhoppningsvis leder till skarp handling från alla europeiska länder.

Den iranska regimens människofientliga brott mot sin egen och andra staters befolkning är minst sagt avskyvärd. Europa måste våga ta i med hårdhandskarna mot den islamistiska diktaturen, både för Djalali och alla andra politiska fångar som torteras och mördas i regimens namn.