FN-chefen Antonio Guterres varningsord får ses som starkast hittills när han inledde klimattoppmötet i Kairo. ”Vi slåss för våra liv, och vi förlorar. Växthusgaserna fortsätter att växa, globala temperaturen fortsätter att öka och vår planet närmar sig fort brytpunkten när klimatkaoset kommer att vara irreversibelt. Vi är på en motorväg till ett klimathelvete med foten fortfarande på gasen”.
Sverige, som inte bromsat tillräckligt, hade i alla fall släppt foten på gasen fram till Tidöavtal och höstbudget. Nu visar det sig att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna helt kapitulerar för det fossilälskande SD.
*Slopad elbilspremie över en natt.
*Skattesänkning på bensin och diesel, här väntas utsläppen öka med 600 000 ton koldioxid enligt Världsnaturfonden.
*Minskad inblandning av biodrivmedel i diesel och bensin till EU:s lägsta nivå.
*Reseavdraget höjs, men bara för bensinbil. Det går emot den uppgörelse som sju av åtta partier i våras var överens om (gissa vilket parti som var emot).
*Underhållspengar flyttas från järnväg till väg.
Den här manövern kallar Expressens ledarsida för att ”fossilhögern har tomt i tanken”:
”Det innebär att regeringen med närmast kirurgisk precision motarbetar den utveckling man säger sig vilja värna. Man vill skynda på elektrifieringen av vägtrafiken, hävdar man. Men på punkt efter punkt gör man det i stället billigare att köra fossilbil och dyrare att köra elbil.”
Det är inte så förvånande att resultatet blir ett Sverige som gasar mot helvetet, för att citera FN:s generalsekreterare. Och det är inte så förvånande att är just SD:s fot på gaspedalen. För Sverigedemokraterna förnekar vetenskap och fakta, och har i stället en närmast religiös känsla som vägleder partiets företrädare. I en enkät som SVT har gjort säger sex av de åtta SD-ledamöterna som svarat att de inte alls håller eller delvis inte håller med, FN-chefen om klimatkrisen. En av de som inte håller med är Åkesson själv:
”Jag vet inte var i FN:s klimatpanels olika skrifter som man säger att vi här och nu befinner oss i en klimatkris, jag har inte sett det.”
Åkesson har uppenbarligen bland annat missat att oktober blev varmaste månaden någonsin i Europa med två grader över genomsnittet. Åkesson förnekar inte klimatförändringarna i sig och att de är på väg att ske, men han blundar för att krisen är här och avfärdar det som en ”ny religion”. Snarare är förnekelsen av fakta den nya religion för SD:are. Partikollegan Elsa Widding, som gjort sig ökänd frågan, avfärdar Sveriges ledande forskare som sågat hennes uttalanden i riksdagens kammare. I ett svar till Källkritikbyrån säger hon ”jag köper inte att lärosäten inom relevanta områden inte delar min uppfattning” och att Källkritikbyrån borde hört av sig till andra forskare. Det om något är en religiös syn på fakta och forskning.
Och visst är Sveriges totala avtryck globalt litet, men om inte ens högteknologiskt och rika Sverige som med alla sina goda förutsättningar kan ställa, så kan andra länder rycka på axeln. För att inte tala om att den gröna omställningen ger svensk industri en bättre global konkurrenskraft.
Det som är sorgligt i sammanhanget är att framför allt Liberalerna övergett sin miljöpolitik, men också att M och KD glatt lämnar över förarplatsen till SD. Ulf Kristersson lovade ordning på en lång rad saker före valet – men att ordning på klimatet skulle vara att gasa mot helvetet var nog inte vad väljarna föreställde sig.