Goda koppar är betydligt dyrare. Det beror på hög efterfrågan, inflationseffekter och klimatförändringar i odlingsländerna.
Kaffet, chokladen och osten – allt blir dyrare. Skäll på inflationen och blunda inte för kaoset i världen.
Den som handlar regelbundet i våra livsmedelsaffärer, vare sig det är i Nyköping, Trosa, Oxelösund eller Gnesta ser samma sak. Extra tydligt blir det när det handlar om de varor vi rutinmässigt plockar ned i korgen.
För de flesta av oss handlar det om att härda ut och göra mer av det lilla. Men, du, fundera också över vad dina folkvalda gör.
Gå inte på de billigaste löftena. Någon hojtar om pristak på mat. Det är ingen lösning på något. Det slår bara ut sådant som vi behöver.
Matprisernas utveckling hänger ihop med inflationen, här och i omvärlden. Riksbanken har ett skarpt uppdrag att begränsa inflationstrycket till två procent. Men inget i detta är smärtfritt eller enkelt. Höga räntor gör det också svårare för många – och dyrare.
Maskinparken kostar för lantbrukaren - och effektiva maskiner behövs för att ha en hög produktion av livsmedel.
Just maten blir dyrare eftersom priset på utsäde och gödsel i världen stiger kraftigt. Maskinerna som krävs i produktionen får också allt fetare prislappar. Ska vi ha svensk matproduktion går det inte att strypa jordbrukets möjligheter att få betalt för allt slit.
Vänsterledaren Nooshi Dadgostar vill bojkotta Ica. Det är bara slappt fingerpekande. Håll gärna ögat på prisjämförelserna för konsumenter i stället, det är nyttigt. Prata gärna med din livsmedelshandlare. Allt detta beror inte på några hemskt giriga människor i en suddig kedja av utsugande ondska.
Köpkraften hos hushållen faller, då blir det svårare i allt. Allt som händer spelar in, från väder och vind till krig, branschkriser, räntor och medvetet destruktiva politiker som den nya amerikanska ledningen.
Vet du hur många regler som en svensk mjölkgård har att hantera?
Våra folkvalda i riksdag och i EU-parlament måste stå upp för en stark och fungerande konkurrens. Det begränsar prishöjningar. Det krävs också mer likvärdiga förutsättningar och rimliga spelregler för alla. I matens fall ska det inte gå att fuska med innehåll, ursprung och säkerhet – eller förpackningar. Våra jordbruksstöd är till för att väga upp de betydligt hårdare krav som ställs på våra bönder jämfört med andra delar av världen.
Missa inte den så kallade regeldjungeln. Många regelverk kan låta vettiga, men blir också lätt klåfingriga, tidsödande och kostnadsdrivande. Lägger du till exempel ihop alla regler som en svensk mjölkgård har att hantera blir det 862 stycken. Och du får betala.
Fråga vad din landsbygdsminister gör. Fråga hur dina Europaparlamentariker jobbar för att ge jordbruken bättre ekonomi. Där ska vi ställa tuffa krav.
Jämför gärna priser mellan handlare, men var inte rädd för att fråga hur de jobbar med prissättningen - och varför priserna stiger.
Vi lever i en oroligheternas tid, en tid där världsordningen rasar samman. Ta inte maten för given, manar LRF:s vd Anna-Karin Hatt. Inflationen ger ingen någon nåd, men vi kan alla göra något för att göra världen mindre mörk framöver.
Du som har en vardagsmarginal kvar: Visa att du är en klok konsument. Köp svensk mat, handla hållbart och värderingsstyrt!