”Vetefan om man ens vågar pressa en apelsin”, sjöng Magnus Härenstam i sin svångremskuplett från 70-talet. Om folkets uppoffringar på maktens anmodan. Ställt i kontrast mot det enskilda hushållets sättande av maskrosvin formades med musikens hjälp en schablonbild av maktens kontroll kontra individuell frihet.
Ännu en utredning av möjlighet till gårdsförsäljning av alkohol har nu lagts fram. Och nej, kommersiell produktion av alkohol med lokal försäljning ska inte ses som en upprorshandling. I stället bör vi se att mindre bryggerier med lokala specialiteter – och lokal tillgänglighet – borde ha sitt utrymme i ett modernt samhälle. En bransch som också kan ge nya exportvaror av klass.
Den svenska restriktiva alkoholpolitiken är sprungen ur kampen mot ett närmast omåttligt supande, som förstörde liv och familjer. Nykterhetsrörelsen, ett frivilligt engagemang i kampen mot superiet, växte fram från mitten av 1800-talet och framåt. En uthållig argumentation för ett liv utan alkoholhaltiga drycker, eller i alla fall kraftigt begränsat sådant, gjorde också nytta. Spritens roll i social misär – oavsett familjeinkomst – blev påtagbar. Där veckolöner i stället gick till mat, hem och familj och inte till fylla, fick många det bättre.
Men. Nog borde vi även tro på kraften i social utveckling över tid, i kulturell förändring och pröva utrymmet för liberalisering av också det stenhårt kontrollerade? Med insikten om hur den brända spritens helvete höll på att förstöra ett samhälle, borde vi som befolkning kunna leva klokare.
De senaste tio åren har alkoholkonsumtionen i Sverige minskat med 8 procent. Ungas drickande minskar också. Det är bra.
Alkoholförsäljning är inte heller det som avgör om svensk landsbygd lever eller inte. Basproduktionen är A och O. Däremot borde den som tillverkar alkoholhaltiga drycker av det odlade också kunna sälja detta på plats, i ordnad form. Det är en begränsad justering inom ett i övrigt dominerande detaljhandelsmonopol.
Utredaren Elisabeth Nilsson lyfter att det för tio år sedan fanns cirka 100 tillverkare av alkoholhaltiga drycker i Sverige. I dag finns det nästan 800. Förändringen speglar en innovationskraft och en ökande efterfrågan på det lokala, det mer särpräglade. Det är något helt annat än ett urskiljningslöst "sprit, sprit, här var det sprit! ", för att citera Susanne Reuters hårt prövade flygvärdinnas försäljning av det skattefria i filmen Yrrol! från tidigt 1990-tal.
En procent av Systembolagets försäljning berör lokala och småskaliga tillverkare. Den andelen bör kunna växa utan att 1800-talets superisamhälle kommer igen. En begränsad försäljning och ett ökat utbud vid sidan av bolagets lokaler är en i grunden vettig reform. Men regelverket får inte bli så komplicerat att det knappt kan utvärderas efter de sex år som utredaren föreslår.