Expertmyndigheter har inte alltid rätt. Sjukvården gör ibland fel. Där finns dock gedigen professionell kunskap. Den som försöker förstå hur Sverige, EU och världen hanterar smittspridningen av coronaviruset och riskerna med sjukdomen covid 19 bör ha detta i åtanke.
För att begränsa spridningen finns det ett antal tunga aktörer - globalt och nationellt - med skarpa uppdrag. Det gäller, vilket skrivit här på ledarplats tidigare, att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta.
Folkhälsomyndigheten bedömer att risken att det upptäcks fler fall i Sverige som har smittats utomlands som mycket hög. Risken att smittas i Sverige bedöms som måttlig, ett steg upp från låg.
Viruset sprider sig från Kina till fler länder, om än inte i enorma tal. I en del länder som Iran är kunskapsläget osäkert, varför Folkhälsomyndigheten vill pausa direktflygen dit. Europeiska smittskyddsmyndigheten har å sin sida höjt den bedömda risknivån för smitta från måttlig till hög. 14 fall av smittade med coronaviruset har konstaterats i Sverige. Globalt sett handlar det om 89 000 fall, 80 000 av dessa i Kina. Antalet dödsfall i världen var på måndagen strax över 3 000, varav 2900 i Kina,
Sjukdomen covid 19 är i vissa fall dödlig. Det finns patientgrupper som är mer utsatta än andra, inte olikt de mer vanliga stora influensorna. Än så länge saknas vaccin och även modern medicin behöver viss tid för att tillförlitligt testa för och hantera ett nytt virus. Detta är förutsättningarna.
WHO, världshälsoorganisationen, har uppmanat alla länder att ha en beredskap för en epidemi. WHO-chefen menar att samtidigt att de flesta fall är milda.
Svensk krisberedskap spelar en central roll. Allt från regeringskansli till MSB och Folkhälsomyndigheten till all den regionala och lokala sjukvården. Med god information och beprövade kunskaper sprids ingen onödig oro. Brist på svar och känslan av att stå svarslös kan dock ställa till det. Notera den oro som nu uppstått efter två veckor av sportlovstider, där många svenskar har besökt norra Italien, ett område med uppmärksammad smittspridning. En del arbetstagare som också varit i området uppmanas att stanna hemma av sina arbetsgivare.
Var och en av oss kan göra en del nytta på egen hand. Precis som en svensk tiger där främmande makt söker information som kan göra skada, så tvättar vi händerna extra noga i smittotider. Att undvika att röra vid sitt ansikte, mun och näsa i offentliga miljöer, att hosta om så krävs i armvecket, är andra goda råd.
Myndigheterna inom krisberedskapen behöver aktivt ta diskussionen om hur och varför de åtgärder som föreslås ger bästa möjliga skydd. Hellre för mycket information än för lite, det är värdefull folkbildning också för framtiden.
Samhällshot kan ta många olika skepnader. Ibland oberoende av varandra, men med risken att dessa samfällt kan utnyttja en svaghet eller spricka. Till detta kommer den faktor som kallas gråzonsproblematik.
Vi lever i en tid där det även finns krafter som dagligen verkar för att försöka måla ut det svenska samhällets skydds- och säkerhetsinstitutioner som svaga, bristfälliga och inkompetenta. Desto viktigare är det att visa att Sverige har den organisation och kriskompetens som krävs för att sätta P för en pandemi.