Vi är ute efter studenter med kunskaper, inte höga betyg. Lars Strannegård, rektor för den prestigefyllda Handelshögskolan i Stockholm, skräder inte orden när han kritiserar betygsinflationen på landets gymnasieskolor. I en DN-intervju lyfte han att problemen med så kallade ”glädjebetyg” har blivit så omfattande att högskolan är tvungen att skärpa kraven på de sökande. Förutom toppbetyg kommer det snart att krävas minst 1,25 i resultat på högskoleprovet (2/1).
Vissa menar att det är en överdriven åtgärd. Till Strannegårds försvar har dock ett antal granskningar pekat på att någonting nytt behöver provas för att hejda det tilltagande fenomenet. Gång på gång har det visat sig att flera gymnasieskolor – inte minst i Stockholmsområdet – har satt högre kursbetyg än elevernas uppnådda resultat på de nationella proven.
För elever som gynnas av alltför höga betyg i förhållande till deras kunskapsnivåer är det illa nog att de riskerar att få en felaktig bild av sina grundläggande kunskaper. När de får en plats på en eftertraktad utbildning eller motsvarande, och möter riktigt hårda utmaningar då kommer de inte sällan vara oförmögna att lösa svåra uppgifter.
I detta finns också orättvisan mellan elever. Vissa – inte minst från mindre orter – blir snuvade på attraktiva utbildningsplatser eftersom andra elever har gynnats av oförtjänta betyg.
Skolinspektionen har granskat skolor i hela landet, inklusive Nyköping, och kommit fram till många rektorer behöver göra mer för att säkra rättvisande och likvärdiga betyg.
Glädjebetygen är ett enormt misslyckande för samhället. Skolan är inte bara en plats där elever får möjlighet till kunskap och bildning. Det är också en grundläggande samhällsinstitution. Den förbereder unga för sina framtida roller som ansvarstagande medborgare.
I förlängningen blir detta annars ett hänsynslöst nollsummespel, inte bara för enskilda elever utan också för svensk ekonomi och välfärd. Våra samhällsinstitutioner och företag måste kunna lita på skolans betygssättning. Det är en starkt påverkande faktor för att hitta rätt person för jobbet.
Varningslamporna om att allt inte står rätt till i det svenska betygssystemet har blinkat länge. Trots det har regeringar – till vänster och höger – inte agerat i tid. De flesta riksdagspartier har också varit överens om problembilden, men inte åtgärderna.
Nu hoppas många på den utredning som skolminister Lotta Edholm (L) tillsatte i somras. Utredningen, vars syfte är att hejda betygsinflationen genom att förändra systemet, ska vara färdig i februari 2025. Förhoppningsvis föreslås då förändringar som återuppbygger förtroendet för skolornas myndighetsutövning. Inte minst för att Lars Strannegård och alla andra rektorer på svenska lärosäten ska kunna säkerställa att nyantagna studenter har gedigna kunskaper.