God koll är ett krav för fungerande välfärd

En något oväntad effekt av onsdagens partiledardebatt är att det blir någon form av folkräkning framöver. Gott så. God koll är viktigt för den som vill ha kontroll.

Vem bor var? En folkräkning kryper allt närmare. En välfärdsstat behöver veta var folk bor, inte minst för att ha koll på att pengar och bidrag hamnar rätt.

Vem bor var? En folkräkning kryper allt närmare. En välfärdsstat behöver veta var folk bor, inte minst för att ha koll på att pengar och bidrag hamnar rätt.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Ledare2020-09-10 05:04
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson meddelade att hans parti tänker ta initiativ till att en ny folkräkning ska genomföras, men ville fråga statsminister Stefan Löfven (S) hur läget ligger först. Svaret blev att även Socialdemokraterna också vill se att något liknande. Eftersom Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna talat sig varma för detta tidigare står det en bred uppställning bakom en sådan åtgärd. 

Bara en kort tid efter detta meningsutbyte kom besked från de fyra partierna bakom januariavtalet – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, att de avsätter 43 miljoner kronor till Skatteverkets folkbokföringsenheter för 2021 samt ytterligare 20 miljoner för 2022. Detta för att förbättra kvaliteten på folkbokföringen i områden med stor trångboddhet. 

Det svenska samhället är, med sina omfattande transfereringssystem som pension, studiemedel, sjukpeng, bostads- och andra bidrag, beroende av att ha god koll på var folk bor – och att myndigheternas register stämmer. Annars är det svårt att garantera att pengarna går till den som rätt till det och att ingen heller glöms bort.  

I partiledardebatten sade Löfven att “vi behöver ha koll på befolkningen i landet, så är det, var man bor och vem som bor var". Medan Kristersson pekade på att upp till 200 000 människor kan vara skrivna på fel adress och att en folkräkning är ett verktyg mot trångboddhet, bidragsfusk och kriminalitet med flera identiteter.

En folkräkning kan göras på flera olika sätt. 1990 skedde det exempelvis med hjälp av en kombination av enkätundersökning och utdrag från redan upprättade administrativa datakällor. 2011 gjordes en folk- och bostadsräkning, men då enbart utifrån registeruppgifter. Det senare kostar förstås betydligt mindre än hanteringen av ett enkätförfarande. 

I det samtal som förts om folkräkningen har exempelvis Södertäljes S-märkta kommunalråd Boel Godner talat om behovet av dörrknackning för att komma åt handeln med svarta hyreskontrakt och att orimligt många kan visa sig vara skrivna på en och samma adress.  

Det rimliga är att inte bara göra särskilda folkbokföringskontroller i trångbodda delar. Bättre vore en mer genomarbetad bild över läget i hela landet, utifrån samma grunder. Detta är ingalunda kostnadsfritt, men den som ser behovet gör klokt att också vara noga med hur det ska göras. 

Ska det knackas dörr krävs exempelvis en plan för hur risken för att folk ljuger eller håller sig undan ska hanteras när myndigheten börjar gå dörr till dörr. Mycket som låter rakt och enkelt är inte alltid så lätt att få rätt.