Sommaren har anlänt. Över hela landet fylls luften av pirrig förväntan. Tusentals gymnasiestudenter står på tröskeln till vuxenlivet, redo att ta sig an utmaningarna som väntar. För varje student som stolt springer ut ur skolan till ljudet av påhejande föräldrar och vänner, finns en känsla av att världen ligger vid deras fötter.
Denna känsla riskerar dock att förtas när det är dags att söka jobb efter examen. Den svenska arbetsmarknaden är inte anpassad till ungdomar med noll eller lite arbetslivserfarenhet. Coronapandemin slog extra hårt mot denna grupp, men den höga ungdomsarbetslösheten är en långvarig trend. Under 2000-talet har ungdomsarbetslösheten som lägst varit 13,4 procent, och i april 2023 uppgick den till 21 procent (säsongsrensade och utjämnade siffror). Internationellt sett ligger vi i botten, med EU:s fjärde högsta ungdomsarbetslöshet.
För att underlätta övergången från studentlivet till arbetslivet måste arbetsrätten moderniseras. Din anställningstrygghet ska ligga i att du är duktig på det du gör, inte hur länge du haft ditt jobb. Avsteg från sist in först ut-principen bör därför möjliggöras i högre utsträckning. Undantagen från turordningsreglerna som Centerpartiet drev igenom i Januariavtalet är ett steg på vägen, men inte tillräckliga.
Från arbetsgivarens håll är det i dag orimligt dyrt att anställa unga. Då är det anmärkningsvärt att den M-ledda regeringen tidigare i våras valde att höja arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19 och 23 år, från 19,73 procent till 31,42 procent. Den lägre nivån var en tillfällig sänkning som infördes under pandemin. Den borde i stället ha gjorts permanent – och underlättat för landets företagare att kunna anställa fler unga.
Arbetsmarknadens parter har också ett stort ansvar i detta. När facken förhandlar upp de lägsta lönerna under avtalsrörelserna, då höjer det för tröskeln för unga som söker ett första jobb. Särskilda avtal med lägre ingångslöner för nya på arbetsmarknaden bör inrättas, eftersom den med mindre erfarenhet givetvis ska ha en lägre lön än sina mer erfarna kollegor.
Efter studenten väljer en del ungdomar att söka sig vidare direkt till högskolestudier, men majoriteten vill hellre till arbetslivet. I Södermanlands län var det hela 74,9 procent av de som tog studenten 2020/2021 som inte hade gått vidare till eftergymnasiala studier inom ett år. Ovan nämnda reformer skulle bidra till att öka anställningsbarheten enormt för ungdomarna i denna grupp. Alternativet är att riskera EU:s högsta ungdomsarbetslöshet, med ödesdigra konsekvenser.
Som det lyder i den berömda Studentsången “Än klappar hjärtat med friska slag, och den ljusnande framtid är vår”. Låt oss skapa förutsättningar för att studenternas lyckliga dagar ska fortsätta långt efter examensceremonin.