Vi har från SN:s sida skrivit en hel del i år om stadsdelen Stenkulla i Nyköping, inte minst utifrån den trygghetsundersökning som polisen har genomfört tidigare. Ett axplock av artiklar det senaste året talar om otrygghet, främst nattetid, höga smällar, misshandel och så vidare. Summan blir större än dess delar.
Stenkulla ligger tätt intill välmående stadsdelar som villamiljöerna i Rosenkälla och Malmbryggshage. Du kommer att hitta många Stenkullabor som trivs, men också en underliggande oro här och där. Sådant behöver ansvarskännande samhällsaktörer reagera på.
Många tror att utsatthetens lokala problem är lika med Brandkärr. Det är fel. Vi har inga stora problemområden i Nyköping, sett ur ett nationellt perspektiv. Men det finns skäl att hålla ögonen öppna på fler platser än en.
Stora problembilder växer inte fram över en natt, de tilltar över tid, i stort och smått. Lyssna på invånarna. Bryt trender, stärker dialoger och följ upp med en stadigare myndighetsnärvaro, i allt från förskola till fritidsliv.
Stenkullaborna har höjt sin röst. Vem lyssnar? I trygghetsundersökningen markerade invånarna otryggheten utomhus, med bråk och slagsmål, som ”påtagliga”. En grej här, en smäll där. Nyligen skrev vi exempelvis om en fotbollsmatch som urartade i våld.
Polisen i Nyköping förklarade som svar på undersökningen att den inte kan vara överallt, hela tiden. Det säger sig självt. När vi talar om trygghetsinsatser är det alltså något bredare. Det behöver vara samverkande krafter – med polis, kommun och glöm inte föreningsliv, hand i hand.
Det finns goda exempel i just Brandkärr, där sociala investeringar kommer att göra nytta med ett ambitiöst föreningsliv, ett upprustat konstgräs och ny spontanidrottsplats. Det vill samtidigt till att det där inte bara blir en pojkarnas hårda miljö.
För den som vill tänka ännu längre om utsatthet är det så att vi har landsbygdsområden som också hamnar i lågt i kommunens välfärdsindex. Vad som upplevs som lokala problem och känns som "utsatt" varierar, men allt tål att borras i och uppmärksammas. Ingen ort, ingen stadsdel eller by ska känna sig övergiven eller ignorerad.
Om vi vill ha ett bättre Nyköping för fler över tid.
Politiken behöver vara uppmärksam. Socialnämnden roddas av tre kvinnor. Moderaten Anniola Nilsson är ordförande, Emma Mellberg (S) hennes vice, och Liberalernas Åsa Berg står för oppositionens öga som andre vice ordförande. Där landar många av de frågor som berör lokala sociala svagheter.
När socialtjänstlagen nu görs om förändras kravbilderna, på från reaktion på problem till ett bredare uppdrag att förebygga. Det går inte utan mer samverkan med polis, med skola och med civilsamhälle. Socialtjänsten kan inte göra allt själv. Utsatthet har många delar, från unga på glid och stök i hemmet till missbruk, våld och fattigdom.
Det finns oro, risker och problem i vårt Nyköping, men inte bara på ett håll, en plats.