”Miljöskatter” låter kanske inte som det mest spännande ordet att snubbla över i nyhetsflödet, men det är de facto en allt viktigare del av vår vardag. Det påverkar oss när vi fyller på en full tank i bilen inför resan till skidbacken. Det fick svenska folket att överge oljepannan som uppvärmning av huset på 1980- och 90-talet och det gör att vi plötsligt får ett betydligt dyrare kvitto i mataffären om vi har köpt en plastpåse att bära hem maten i. 

Miljöskatter är helt enkelt statens sätt att försöka minska användningen av miljöfarliga ämnen genom prissättning. Det görs delvis för att få in resurser som sedan kan kompensera för de miljöskador som uppstår vid användningen av ett visst ämne, en direkt ekonomisk kompensation. Utsläppsrätter och koldioxidskatter är bra exempel på sådana. De sätter ett pris på att släppa ut koldioxid. 

Men det finns även miljöskatter som inte kopplas direkt till utsläppen som en viss vara orsakar. Snarare fungerar de som ett incitament för att förändra människors beteenden. Plastpåseskatten och flygskatten är sådana, de har inte satts med hänsyn till utsläppen från produkten. Flygskatten är densamma även om du bokar en resa med ett flygbolag som använder fossilfria bränslen och plastpåseskatten är samma oavsett om påsen är gjord i bioplast eller fossil plast. Dessa skatter har bara som syfte att höja kostnaden på ett visst beteende, för att få oss konsumenter att köpa mindre av en viss produkt. 

Det finns även skillnader i hur en miljöskatt är utformad i hur den drar in pengar till staten. Ibland är syftet att direkt prisa ut en vara. Om det exempelvis kommer på en tydlig straffavgift med att använda en viss kemikalie i en tillverkningsprocess så kommer många företag bara sluta använda den. Syftet för miljön är uppnått. Kemikalien försvinner ur systemet, men pengarna till statskassan slutar också att komma. 

Andra miljöskatter, som den tidigare nämnda flygskatten, kommer inte göra att flyget helt försvinner. Vi behöver fortfarande flyga, och även om vissa ändrar sitt beteende och gör det mindre så kommer flyget finnas kvar. En avgift på flyg blir därför bara en extra intäkt som står och tickar till staten. Det finns goda skäl att tro att bensinskatten också har använts på detta sätt av regeringen historiskt. Det är smidigt att kunna ha miljön som sin ursäkt när man är sugen på att få in mer skattepengar. 

Intresseorganisationen Företagarna har nyligen skrivit en ny rapport om miljöskatter (mars 2021) som går igenom just dessa olika typer av miljöskatter, företagens syn på dessa och funktionerna i samhället som är väl värd en läsning. I den ger rapportförfattarna även sina rekommendationer för hur politikerna borde hantera miljöskatter, En är att politiker behöver vara öppna och ärliga med skatternas syfte. 

Det är en viktig slutsats och lätt att sympatisera med. Ibland sätter man in en punktskatt på en vara för att bli av med den. Ibland vill man hitta ett bra sätt att prissätta den ökade risk som en vara orsakar. Men ibland handlar det bara om att få vanliga medborgare att betala lite mer av sin konsumtion till staten – för att staten anser sig behöva mera pengar. Det är oärligt att använda miljön som ursäkt i de fallen och detta kan gott påpekas.