Kiruna har brist på folk och skatteintäkter, inte gruvor.
Något står inte rätt till i ett land där en gruvkommun som Kiruna bestämt tackar nej till en ny gruva. Men så blev det när företaget Talga Group ville etablera en grafitgruva vid byn Vittangi, strax utanför Kiruna. Kommunen svarade med motvilja och förhalningar, ända tills regeringen ryckte in med stöd av en bestämmelse i plan- och bygglagen som aldrig tidigare tillämpats. Kiruna kommun har nu fått ett föreläggande om att senast i maj i år anta en ny detaljplan som möjliggör Talgas gruvverksamhet.
De värdefulla fyndigheterna handlar om grafit, som är listat som ett kritiskt material av EU och en viktig komponent i batterier. I dag är Europa i alltför hög utsträckning beroende av grafit från Kina. Det är brådskande att bli mer självförsörjande. Enligt näringsminister Ebba Busch (KD) finns därmed ett nationellt intresse som väger tyngre än Kirunabornas.
Enligt regeringen bör kommunen i stället glädjas åt de arbetstillfällen och den tillväxt som gruvan kan ge. Men Kiruna är en inlandskommun med miljardskulder och med befintligt behov på närmare tusen arbetsföra och nyinflyttade. Ytterligare ett tiotal arbetstillfällen förändrar inget. De lokala skatteintäkterna behöver öka. Men kommunen har bostadsbrist och dessa arbetstillfällen lär till stor del att fyllas av så kallade ”fly in, fly out”-anställda som är skrivna i andra kommuner.
Gruvbolaget i fråga är australienskt, med ett svenskt dotterbolag i Luleå. Den utlovade ekonomiska tillväxten kommer i stor del ske någon annanstans och med andra förmånstagare.
Det här med nya möjliga gruvor berör inte bara nordligaste Sverige. Så sent som ifjol berättade SN om ett bolag som ville prospektera i ett jätteområde, från Gnesta och nästan hela vägen bort till Stjärnhov. Jakten går efter nickel, koppar, kobolt, guld och platina – även här.
Vad ökar då kommunernas vilja att säga ja och inte nej till etableringar av nationellt intresse? Det här gäller även vindkraften, där kommuner ack så lätt sitt kommunala veto mot utbyggnad.
Eftersom regeringen nu har valt att sätta det kommunala självstyret åt sidan i Kiruna väcks därför ett antal frågor. Vilka andra intressen är så pass brännande att kommuninvånarnas intresse av hur marken där de bor exploateras raskt kan sättas åt sidan?
I Finland är en etablering av vindkraft guld värd för en glesbygdskommun.
Regeringen behöver fundera på hur delar av statens intäkter från sådana verksamheter decentraliseras. Bara i Finland är situationen annorlunda och en vindkraftspark är mer av en jackpot för en glesbygdskommun.
Om kommunpolitikerna inte kan motivera en etablering för sina invånare med fler lärare i skolorna, bättre äldreomsorg och en budget i balans, är det förståeligt att mycket går trögt.