Under de senaste åren har det uppmärksammats flera fall där skattemedel har gått till extremistiska och våldsbejakande organisationer. Förra året avslöjade SVT:s Uppdrag Granskning att flera extremistiska samfund som medverkat till koppleri och sexköp hade fått ta del av offentliga medel. Vi har sett exempel på hur salafistiska och jihadistiska föreningar har kunnat få tillgång till skattemedel genom att starta studiecirklar, inte minst fallet med studieförbundet Ibn Rushd. I Eskilstuna finansierade man ett samfund vars nyckelperson tillika kommunmedarbetare uttryckt sig antisemitiskt i sociala medier. Trots detta har alltför få åtgärder vidtagits för att ta itu med dessa brister. 

Det offentliga, både vad gäller kommuner, regioner och statliga aktörer, har i dag dålig koll på vilka organisationer och personer som tar del av våra gemensamma medel. Den bristen på transparens som finns hos organisationerna är ett stort problem. I en förhoppning om att stärka civilsamhällets aktörer göder man i stället terrorism och extremism. För att komma till bukt med detta måste det tillsättas ett större ansvar för offentliga aktörer och andra aktörer som använder skattemedel att ta reda på information om de organisationer och personer som man finansierar. När specifika fall har uppmärksammats tidigare har offentliga organisationer dragit tillbaka finansieringen, men utan att man har kommit åt det underliggande problemet. 

Ett av de vanligaste sätten som dessa organisationer erhåller offentliga medel är genom att det statliga Folkbildningsrådet fördelar skattemedel till diverse studieförbund som i sin tur fördelar pengarna till olika organisationer. Dessa bidrag rör sig om flera miljarder kronor.

Folkbildning i sig genom dessa studieförbund är värdefullt eftersom det bidrar till en friare from av kunskapsutveckling i hela landet. Flera studieförbund har också redan tidigare utlovat bättre granskning av sina medel, vilket är positivt. Detta är ett utvecklingsarbete som fortsätter, men det finns dock fortsatt brister i kontrollen och uppföljningen i flera led. 

En bra start för att åtgärda dessa fortsatta brister vore att följa Riksrevisionens rekommendationer från 2023. Riksrevisorerna föreslår att se över, stärka och klargöra Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidrag, att återrapporteringen bör fungera bättre samt att riskanalyser och avvikelsehantering sköts bättre för att öka insynen i vart de offentliga medlen hamnar när studieförbund delar ut dessa. 

När kalla vindar blåser runt omkring oss måste Sverige stå pall och stå upp för den liberala demokratins värderingar. Om vi ska åstadkomma det på ett trovärdigt sätt måste det offentliga se över denna skamfläck. Inga offentliga medel ska kunna gynna extremism, antisemitism eller våldsbejakande organisationer. En starkare granskade funktion behövs för att återställa förtroendet för det offentliga och stärka tilliten för civilsamhällets viktiga arbete.