Nyköpings gymnasium, Gripen, får snart övervakningskameror. Dessa ska hålla koll på vad som sker i skolans miljöer. Det är föranlett – och motiverat – av det allvarliga stök och de bråk som har varit. Kamerorna är en del av ett mer omfattande och nödvändigt grepp för att skydda elever och personal.
Rektor Heléne Linder gjorde rätt. Läget är som det är. Men det är samtidigt svårt att jubla över läget.
Kameraögat är en alltmer förekommande detalj i många vardagsmiljöer, inte bara skolor. På de flesta platser där hot och stora risker finns blir kameran en del av motreaktionen – i allt från privata hem, till handelsmiljöer och andra allmänna platser. Till värn för hemfrid och arbetsmiljö.
Det är samtidigt ingen absolut garanti för skydd. Det hänger på att den som står för hotet också oroas eller bryr sig om risken att bli inspelad eller sedd. Tyvärr är det ju inte alltid så.
Hur förändrar kamerorna vardagen? Det känns märkligt, säger några elever till SN om tanken på kameror i vardagsmiljön. Det känns också som att skolan blir tryggare. Det är inget konstigt.
Samtidigt finns här tre viktiga perspektiv som vi inte får tappa bort när det kommer till övervakning och filmning med kamera:
Övervakningskameran stoppar inga brott, men kan berätta efteråt om våld, sabotage och bränder. Om bilderna sparas.
En aktiv övervakning kräver att någon faktiskt följer det som sker när det sker – och kan slå larm. Det är dyrt.
Värna integriteten, rätten att vara fredad, så långt det bara går. Det alltmer digitala samhället har så enormt många vägar till att klipp och filmer sprids. Det som "alla" sedan har sett. Sådant kan skada, sarga och sänka.
Beslutsfattare och folkvalda som säger sig värna vår rätt att få vara ifred, kan inte nonchalera de här perspektiven. Det är lätt att hojta om att ingen behöver oroa sig som har ”rent mjöl i påsen”, men den påsen har fler hål än du anar.
Det är självklart att vissa miljöer – som toalettbås – ska fredas från kameror. Det finns även annat som aldrig ska bli kvar eller kunna läcka ur digitala register.
Elever som är kära, exempelvis, ska ha rätt att umgås utan ett övervakade öga – så länge risken för övergrepp kan uteslutas. Den som blir akut och synligt ledsen ska kunna utgå ifrån att bilderna raderas så snart som möjligt. Den som råkar göra något skämmigt eller dråpligt ska inte oroa sig för filmsnutten som visar detta.
Därför är det så oerhört viktigt med strikt sekretess och kontroll. Få ska vara betrodda att se och hantera. Om ett klipp kommer på avvägar i dag är det snart allmängods, sådant som aldrig kan tas tillbaka.
Ibland är det nödvändigt med kameror, men klappa inte reservationslöst i händerna för övervakningen. Visa stor respekt för dess risker och gränser.