Finns det hopp om att skolan i Laxne ska kunna öppna igen? Planerna på 72 radhus i området Spårbacken innebär en ljusglimt för hela bygden. Förutsatt att det blir som tänkt, så klart – och utbudet möts av efterfrågan. Det är inte givet att en nyinflyttning automatiskt ger ett ökat lokalt elevunderlag, men en inflyttningstrend formar växande framtidstro. Ofta följer fler initiativ i spåren.
När skolan lades ned 2016 i Laxne var det ett beslut som den då relativt nya styrande koalitionen med Socialdemokraterna och Moderaterna drev igenom. Trots ett starkt motstånd, inte minst från Centerpartiet och Miljöpartiet. Barnkullarna var för små, ansåg kommunledningen och såg inte någon vändning framöver.
För Laxne och hela bygden var det ett svårt och hårt besked. Det var också ett läge där Gnesta som vill framstå sig som en kommun med lugn tätort och livskraftig landsbygd, sände motsatta signaler, vilket vi påpekade på ledarplats. Att ha en skola nära är en given källa till utvecklingskraft, och framtidstro, skolan ger möjligheter att locka barnfamiljer att flytta in. Med skolbarnen kommer förstås också vuxna i yrkesverksam ålder.
Det planerade villaområdet Spårbacken kan nu åtminstone delvis komma att bli en radhusmiljö, förutsatt att kommunen kan göra de planändringar som måste till. Det skulle ge en rejäl befolkningsökning i Laxne, en kick som den norra kommundelen behöver. Stockholmsområdet inte långt borta och det är nära till Laxne från Södertälje. I slutet av 2020 hade Laxne 165 invånare.
När flyttlass börjar gå i ”rätt” riktning kan mycket positivt följa med. Bäst vore förstås om även antalet barnfamiljer växer även i den kringliggande landsbygden. Varje liten täppa räknas. Kommunen räknar med att fem till tio småhus byggs sammanlagt på landsbygden per år – hela landsbygden, inte bara i norra kommundelen. Det får gärna bli fler.
I kommunens översiktsplan mot 2050 räknar man med att inflyttningen till Gnesta ska fördelas så att sju av tio nya invånare kommer till Gnesta tätort medan tre av tio flyttar till övriga tätorter och landsbygd. Den fördelningen bör inte vara huggen i sten. För Laxnes del redovisas de planerade boendeområdena med att Spårbacken kan utvecklas på båda sidor av väg 873, samt en viss tillväxt längs Klämmingens norra strand.
Det är svårare att starta om en skola än att lägga ned. Kommunens bärande tillväxtambitioner får dock inte fastna i och inom Gnesta tätort. Detta är en attraktiv storstadsnära pendlingskommun. Efterfrågan på boenden i det landsbygdsnära eller på själva landsbygden växer generellt sett. Delvis som en följd av pandemins effekter. Det finns i grunden även ett förväntat inflyttningstryck på Sörmland som helhet under det kommande decenniet.
Folk vill hit. Centralt är inte det enda attraktiva värdet.
Även om kommunens framtidsscenarior har sitt fokus i centralorten, med järnvägens regional- och pendeltrafik, samt möjligheterna att växa längs väg 57 i Björnlunda och Stjärnhov. Men det finns också växtkraft längs väg 873. Även där är storstaden nära. Mycket påverkas av hur tillväxten i grannkommunen Strängnäs sker, i och kring stationsorten Läggesta samt det näraliggande Mariefred, utöver den planerade utvecklingen i Gnesta kommun.
Hoppet om en skola i Laxne igen är väl värt att hålla vid liv.