”Späd ut kaffet på påskbordet i år!” Den uppmaningen kunde vi läsa i en tidningsrubrik till både nöje och förskräckelse. Vissa skrattade för att det för dem låter lite väl löjligt och alarmistiskt. Andra kände oro. Helt utan grund är det inte, för kaffe och te är nämligen två av de produkter som har ökat allra mest i pris under de senaste månadernas uppåtgående inflation, enligt en artikel i SvD (13/4). När vi samlas med vänner och familj i påsk kommer många av de varor som vi ställer på påskbordet att ha blivit dyrare. Ägg är en sådan produkt (SN 13/4).
Bakom detta ligger situationen med krig i Europa, där ett land anfallit ett annat men där båda är stora exportörer av livsmedel och råvaror. Fortsatta problem i logistikkedjor och produktion påverkar också, efter två år av pandemi som har ställt till det för transporter och fabriker, plus en generell överhettning av ekonomin. I veckan släppte Arbetsförmedlingen nya siffror som visar att arbetslösheten nu är lägre än före pandemin. Antalet lediga jobb är många. I USA är arbetslösheten lägre än på 40 år.
Det kan verka paradoxalt att vi riskerar få sämre tider för att vi har goda tider, men när trycket och efterfrågan är som högst trissas löner och priser upp tills man slår i ett tak. Satsningar uteblir på grund av kompetensbrist, och varor fastnar i flaskhalsar. Det finns redan sådana indikatorer från företag som har svårt att hitta arbetskraft.
I detta spelar psykologi en stor roll. Om människor tror att det kommer vara ett sämre läge i morgon än vad det är i dag, blir man rädd och vågar inte satsa. Tror man däremot att man kommer fortsätta ha ett jobb, då vågar man köpa den där sommarstugan eller båten.
Därför är det också viktigt att vi håller huvudet kallt i middagskonversationerna i påsk. Det finns ingen anledning att ta ut en olycka i förskott – och vi är inte alltid särskilt duktiga på att göra en objektiv bedömning av den här typen av situationer. Exempelvis visar en undersökning att människor tror att inflationen just nu ligger på sju procent i Sverige, när den de facto bara är fyra.
Situationen är känslig, så vilka beslut våra politiker tar kommer att spela roll för vart utvecklingen tar vägen. En av de största pådrivarna av inflationen är bränslepriser. Att inte fortsätta med den branta skatteökningen på dessa är alltså en god idé. Detta påverkar också utvecklingen av matpriser, som styrs mycket av just tillgång och pris på diesel. Att fortsätta försöka förbättra matchningen på arbetsmarknaden för att undvika flaskhalsar, är också ett måste.
Frågan är om den nuvarande regeringen är den rätta för att möta dessa utmaningar. Det finns mycket prestige inblandat och det är inte säkert att modet att agera pragmatisktfinns. Exempelvis är det inte givet att Sverige bör hålla fast vid nuvarande budgetramar, om man samtidigt vill mjuklanda i en ekonomisk tillbakagång. Både gemene man och svenska politiker behöver ta ett djupt andetag i påsk, för att komma tillbaka till jobbet nästa vecka och tänka lite mer realistiskt.