Donald Trump firar valsegern tillsammans med sin fru, Melania.
De amerikanska väljarna har röstat. Republikanernas kandidat Donald Trump blir åter president i USA.
Det innebär att vi går mot en mörkare och mer osäker tid de kommande fyra åren. En tid då USA kommer att sluta sig mot omvärlden med höga tullar och mindre internationellt engagemang. Ett USA som kommer att göra sitt bästa för att dra sig undan sin nuvarande världsledande roll.
Det kommer att få betydelse för världsekonomin – den kommer att bli sämre. Det säkerhetspolitiska läget kommer att bli betydligt skakigare.
Resten av världen behöver därför samlas för att minimera följdverkningarna. USA har länge varit navet som många stater har samlats kring. Nu behöver dessa stater komma fram till ett annat sätt att samarbeta som innebär att de inte faller för lockelsen att delta i ett handelskrig med USA och i förlängningen med varandra. Att stödet till Ukraina upprätthålls.
Det kommer inte att bli lätt. Men det måste ske.
Med Trump som president kommer även spänningarna inom landet att öka. Redan under valrörelsen talade han om behovet att krossa de som han kallar inhemska fiender ”the enemy from within”. Personer som han beskrivit som ett värre hot för landet än både Kina och Ryssland. Trump har inte uteslutit att han ska sätta in nationalgardet eller militären för att bekämpa dem.
Men vem dessa inhemska fiender är har Trump ännu inte tydligt klargjort. Politiksajten Axios har dock själva tagit fram en lista på ”fiender” som Trump sagt sig vilja fängsla, åtala eller straffa på andra sätt. På listan återfinns namn som USA:s tidigare president Barack Obama, den republikanska politikern Liz Cheney, valarbetare, medier som ABC, CBS och NBC. Men även Google och Facebooks grundare Mark Zuckerberg, På listan finns även åklagare och personer som kritiserat Högsta Domstolen.
Och Trump kommer att göra sitt bästa för att bekämpa dem som han anser står i vägen för honom. De gjorde han även under sin första mandatperiod som president.
Skillnaden mellan Trumps första och andra mandatperiod är att han under den förra hade ett antal medarbetare som höll emot. Som upprätthöll respekten för det demokratiska systemet. Många av dem fick sparken som tack.
Den här gången kommer Trump av allt att döma att omge sig med personer som snarare kommer att driva på honom än att hålla emot. Lögnen eller omskrivningen ”alternativa fakta” som lanserades under Trumps första mandatperiod kommer åter bli legio i kommunikationen från Vita huset.
Alla firade inte. Många unga kvinnor som röstat på Kamala Harris sörjde valförlusten.
Det demokratiska systemet i USA kommer att prövas. De inbyggda försvarsmekanismerna kommer att testas. Därför är det också oroande att republikanerna ytterst sannolikt även kommer att få majoritet i både senaten och representanthuset.
Frågan är om enskilda republikanska politiker kommer att våga gå emot sin president.
Under Trumps första mandatperiod drog sig USA ut ur Parisavtalet. Då valde enskilda delstater att ta upp kampen för klimatet. Men framför allt valde delar av näringslivet att agera. De fortsätta att driva klimatarbetet framåt.
Även de kommande fyra åren kan ett liknande scenario uppstå. Det är inte enbart av godo. I ett redan djupt splittrat land kommer skillnaderna mellan de olika delstaterna att bli mer påtagliga, vilket riskerar att ytterligare spä på missnöjet som gror i folkleden.
Det finns mycket goda skäl att känna oro inför de kommande fyra åren med Trump som president. Skademinimeringen måste börja redan i dag.