Resultaten sett till kunskapskrav, behörighet och meritvärden i Nyköpings kommun är undermåliga.
Det ges ett visst ekonomiskt stöd till de mindre skolorna på landsbygden i Nyköpings kommun utöver elevpengen. Den valda organisationen ger också utrymme för vissa tjänster som annars hade varit svåra att finansiera sett till antalet elever. Konsultutredningen som genomlyst de kommunala skolorna i Nyköping. KPMG, konstaterar att de mindre skolorna är "subventionerade". Det är för att erbjuda skolor med likvärdiga möjligheter, var man än bor.
Rapporten godkändes av barn- och ungdomsnämnden i februari. I analysen av skolors storlekar bedöms mindre skolor, upp till 149 elever, ha de svagaste nyttorna. De medelstora, 150 till 399 elever, hamnar i topp. Det är en larmklocka för de minsta enheterna, i Råby, i Buskhyttan och i Ålberga. Men det behöver inte alls bli så. Det är en nulägesanalys. Bland annat byggd på att det är jättesvårt att locka utbildade lärare till de mindre skolorna.
Det saknas en tydlig strategi för kompetensförsörjning, konstaterar konsulten knastertorrt. Läget går att göra något åt, med rätt fokus och rätt resurser.
Den nuvarande skolorganisationen kom till 2012. En bärande del var centralisering. Ett par skolor på landsbygden blev av med årskurs 4-6. Fyra högstadieskolor slogs ihop till en, inom centralorten. Det löste, för att uttrycka sig milt, inte problemen.
Det är inte skolors storlekar som är huvudproblemet i den nyköpinska skolmiljön. 2022 klarade inte ens hälften av niondeklassarna kraven i samtliga ämnen. Inte ens hälften. Det är en spektaktulärt låg siffra, sannolikt ett tillfälligt genomtramp. 2021 var det drygt 63 procent. Och 2012, när skolan organiserades om, klarade hela 76 procent av motsvarande krav.
Det går inte att få med allt om det som rapporten innehåller i den här ledaren. Det finns exempelvis ett särskilt avsnitt om integration som kan leda till att Brandkärrsskolan i Nyköping läggs ned. Det hänger på vilka slutsatser som dras. Annat av intresse berör svårigheterna som uppstår med många särskilda anpassningar för enskilda elever.
Det stora problemet i Nyköping är något mer centralt, enligt rapporten. Konsulten identifierar tydliga brister i den kedja som styr skolan, särskilt i "brytningspunkten mellan nämnd och division". Att det skär sig i synen på en levande landsbygd med nära skolor, är ett exempel. Politiker och tjänsteman verkar inte för samma skola, har inte samma mål.
Andelen behöriga lärare i Nyköpings skolor lämnar mycket att önska.
Den som inte tar in helheten riskerar att tappa bort detta. Den klyftan gör att skolan i Nyköping aldrig lär att närma sig det uttalade målet: att erbjuda ett av landets bästa skolutbud. Ta också in att det inifrån skolorna pekas på en brist på information och insyn i både helheten och sådant som berör den egna vardagen. Vem vill vara rektor då?
När politiken slår fast att landsbygdens skolor ska vara kvar för Nyköpings och barnens bästa, då är det detta som gäller. De breda tagen i skolan måste bygga på samsyn. Konsulten lyfter särskilt att visionerna för Nyköping 2040 inbegriper tillväxt, födelsetal och samhällskvalitet även utanför centralorten.
Den skattefinansierade grundskolans uppdrag är att leverera hög kvalitet i hela kommunen – och därmed bidra till denna utveckling.