Vattenläckor, som den här vid Lennings väg i Nyköping, blir allt vanligare i hela landet.
Vattnet blir allt dyrare för konsumenterna. Kommunerna höjer stadigt taxorna för vatten och avlopp. På många håll märks återkommande vattenläckor i vardagen. Trosa kommun har höjt sina avgifter rejält i flera omgångar. I december ifjol tog Gnesta beslut om en taxehöjning med tio procent. Den senaste höjningen i Nyköping är på sex procent.
Alla som minns problemen under den stora vattenläckan i Nyköping 2022 vet hur mycket som hamnar i kris när vattnet sinar. Vi är vana vid ett jämförelsevis lågt pris på vatten. Så kommer det inte att vara. Det är inte något exklusivt för kommunerna här i östra Sörmland. Vattenkrisen berör stora delar av landet. I vissa kommuner ligger höjningen över 50 procent och fler rejäla höjningar är att vänta. En del i detta är klimatanpassningar, men framför allt beror prishöjningarna på kraftigt eftersatt underhåll.
Vatten- och avloppssystemen har nått en brytpunkt. Görs inte stora investeringar omgående kommer systemet braka ihop. Det är byggt för färre människor och inte anpassat för klimatförändringar. Kommunerna har ofta underlåtit eller valt att inte göra de investeringar – och prishöjningar – som hade behövts. Därför hamnar en större del av notan hos dagens hushåll.
Det årliga investeringsbehovet för dricksvatten och avlopp i Sverige uppgår till 31 miljarder kronor. Dagens investeringar är för låga, det saknas cirka tio miljarder kronor om året, enligt en rapport från Svenskt Vatten. Fram till år 2040 behöver 560 miljarder kronor investeras i svensk vattenförsörjning. Det enskilt största investeringsbehovet är i ledningsnätet.
Vattentorn är vackra, men också oerhört värdefulla.
Kommuner som vill växa och vara attraktiva kan inte bara satsa på att anlägga skejtparker, investera i offentlig konst och bygga bostäder, de måste också göra de mer tråkiga investeringarna. Sådant som inte syns men betyder enormt mycket.
Uteblivna investeringar leder till alltfler läckande ledningar och driftstörningar. Det drabbar både hushåll och viktiga samhällsfunktioner, allt från vården till industrin. Precis som järnvägen och elnätet kräver vattenledningarna stadiga investeringar och ett noggrant underhåll.
En viktig del i detta är självfinansieringen: att vi betalar för det vi använder. Priset för att fylla poolen stiger, men vår vattenförbrukning blir faktiskt alltmer effektiv. Trots detta kommer priset att stiga.
Vår vattenförsörjning är viktig del av vår krisberedskap. Folk kan inte vara utan vatten länge.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har konstaterat att ett fungerande VA-system är en central del i Sveriges krisberedskap. Det gör att ansvaret inte enbart kan läggas på kommunernas axlar. Regeringen behöver visa hur kommunerna kan backas upp i arbetet med säker och hållbar vattenförsörjning för alla.