Risken att Sverige drabbas av ett omfattande utbrott av coronaviruset covid-19:s härjningar bedöms fortfarande som liten. Detta trots att nya fall, varav fyra dödsfall, har uppmärksammats i norra Italien.
Den svenska regeringen avsätter 40 miljoner till världshälsoorganisationen WHO. Pengarna som Sverige bidrar med ska användas för att minska risken för en pandemi – och risken för att sjukdomen sprids på ett samhällsfarligt sätt.
Sedan 31 december har 79 000 smittats och 2600 dött i sjukdomen covid-19. De allra, allra flesta fallen gäller Kina. Även om det alltså har tillkommit fall i norra Italien, liksom att det finns uppgifter om utbrott i Iran med fler dödsfall.
Sjukdomen klassas som allmänfarlig och samhällsfarlig också i Sverige. Riskbedömningarna för covid-19 påverkar oss alla. Än så länge har det inte varit några omfattande åtgärder på hemmaplan. Därmed inte sagt att allt står still.
Dagens Samhälles opinionsredaktör Sanna Rayman uppmärksammade nyligen en rapport från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten ställd till Myndigheten för säkerhet och beredskap. I den uppges att beredskapen och kapaciteten är god, vad gäller vårdplatser, läkemedel, skyddsutrustning med mera. I nuläget, skriver Rayman – med särskild emfas på att kapaciteten räcker till 1400 vårddygn, med befintlig materialtillgång.
Det är klokt och sunt att samhällsinformation och rådgivning inte skriker i onödan. Ingen vinner på överdrivna hotbilder. Däremot måste myndigheter ha en beredskap även för ett scenario som hårt prövar vår skyddskapacitet. Inte bara nationellt sett utan också i respektive region. Det gäller att hoppas på det bästa, men ta höjd för det värsta.