Hur många robotar krävs för att byta en glödlampa?

Stor optimism råder inom artificiell intelligens. Det gäller att även arbetsmarknaden hänger med i den snabba utvecklingen.

Ledare 8 februari 2022 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Just nu pågår förhandlingar i EU om förslaget till AI Act som är avsedd att reglera användningen av och öka tilliten till artificiell intelligens inom näringslivet. Medlemsländerna är överens om att artificiell intelligens bereder stora möjligheter för den inre marknaden, men att det också innebär vissa risker. Lagförslaget som kom under förra året präglas i mångt och mycket av en skepticism bland europeiska politiker gentemot automatiserade processer och bygger på en riskanalys i olika nivåer som ska förhindra missbruk av AI.

 

Inom forskarvärlden såväl som bland investerare råder dock stor optimism kring artificiell intelligens. År 2019 använde sig 5,4 procent av företagssektorn och 10,2 procent av den offentliga sektorn av någon typ av AI-verktyg i sin verksamhet. Med andra ord är mycket är på gång inom AI och utvecklingstakten lär inte avta. Nog skulle det kunna kallas för en global AI-kapplöpning. Hos många skapar dock nya tekniska lösningar en viss oro – tänk om AI tar mitt jobb?

 

En enkel jämförelse borde kunna ge ledning. Om en hushållssyssla kan lösas av en ny maskin pustar vi ut och lägger tid och energi på något annat. En timmes gräsklippning kan outsourcas till den självgående gräsklipparen. Genom den nya uppfinningen har livet underlättats och den besparade timmen kan läggas på något annat nyttigt.

På samma sätt fungerar samhällsekonomin. Varför ska fem personer utföra en uppgift som en maskin kan lösa, när fem personers arbetsförmåga kan förflyttas och fylla ett annat behov? Därtill gäller att ny teknik i alla tider skapat nya behov, det vill säga nya arbetstillfällen som i sig behöver fyllas. På detta sätt skapas välstånd för hela samhället.

Faktum kvarstår dock att AI skapar en ny dynamik inom många yrkessektorer. Den enskilde tjänstemannen lugnas knappast av lovord om en god samhällsekonomi på lång sikt. Vad händer med den enskildes privatekonomi i närtid? Att bromsa upp utvecklingen och därmed hindra ekonomisk effektivitet är dock inte svaret. De flesta samhällsaktörer är överens om att AI bereder stora möjligheter – det gäller bara att utnyttja dem på rätt sätt.

 

Nationalekonomerna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson skriver i Dagens Nyheter om hur teknikutvecklingen kan leda till att nya yrkesgrupper, som inte tidigare varit hotade, kan komma att drabbas av förflyttning till lågländer. Ny teknik gör att krav på lokal närvaro och språk luckras upp. Skribenterna menar därför på att omskolning inom exempelvis akademikeryrken är nyckeln till ett lyckat teknikskifte.

Sannolikt kommer inte AI att “ta” jobb inom en snar framtid – de allra flesta yrkesgrupper lär finnas kvar. Även teknisk omställning tar tid och resurser för företag. Omställning på arbetsmarknaden är inget nytt fenomen, men takten lär öka på grund av den snabba utvecklingen inom AI. För att bättre anpassas till nya behov krävs därför förbättrade möjligheter för kompetensutveckling inom befintliga yrkesgrupper såväl som flexibilitet vad gäller omskolning. Det vinner vi alla på i ett längre perspektiv.


AI Act: ​​https://www.europarl.europa.eu/committees/en/artificial-intelligence-act/product-details/20220121CAN64766

Statistik: 

https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/stora-foretag-och-regioner-satsar-pa-ai-utveckling/


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa