Under nyårshelgen belägrades USA:s ambassad i Bagdad av "demonstranter" ur så kallad paramilitär millis, nära knuten till Iran. Repliken kom på fredagsmorgonen när ledaren för Quds, det iranska revolutionära gardets främsta styrka för strider utanför Irans gränser, dödades i ett amerikansk drönarangrepp.
Det var en signal riktad direkt till Irans islamistiska ledning. Dess ledare ska inte känna sig säkra. Generellt sett brukar diktaturer - Iran är en shiamuslimsk sådan - sällan bekymra sig om egna förluster i människoliv förrän det drabbar de egna kretsarna.
Den som minns de historiska turerna mellan USA och Iran, vet också att attacker eller försök till attacker mot amerikanska beskickningar inte är någon mindre detalj. Strax efter den islamistiska revolutionen som störtade den USA-stödda shahen i början av 1979, togs 52 diplomater på amerikanska ambassaden i Teheran som gisslan av iranska revolutionärer, i drygt ett år. Konflikten, och den sanktionspolitik som fortfarande råder, präglas av detta.
I nuläget är det Iraks hållning gentemot de två staterna som står på spel. I den breda konflikten om makt och inflytande i Mellanöstern deltar även Ryssland, Kina, Israel, Turkiet på olika sätt, samt ett kluster av sunnimuslimskt dominerade stater anförda av Saudiarabien.
Iran för främst sitt krig via allierade millisgrupper, byggda på religiös fundamentalism och den iranska ledningens resurser. Utöver den dödade Quds-ledaren dog även en irakisk millis-ledare i den amerikanska attacken.
Det gör att hotbilden mot amerikanska, men sannolikt också andra västerländska aktörer i området, växer. Under gårdagen kom också Irans hot om vedergällning.
För USA:s del är detta en återgång till ett strategiskt och militärt engagemang i Mellanöstern, vilket president Donald Trump under så lång tid försökt dra sig ur – bland annat till ett högt pris för kurderna i Syrien som gjort gemensam sak med USA i kampen mot IS och mot den syriska diktaturen. Den diktaturen stöttas i sin tur militärt av Ryssland och Iran. Kriget i Syrien har varit ett indirekt krig mellan USA och Iran. Strax före nyåret när amerikansk militär attackerade fem olika mål i Syrien och Irak, styrkepunkter för Iranstödd millis.
Det må vara 2020 och inte 2019, men Mellanöstern är och förblir en krutdurk. Det pågår ett krig som inte är ett vanligt krig, men likväl en väpnad konflikt. Till detta ska läggas att en gemensam flottövning mellan Iran, Kina och Ryssland nyligen genomfördes i närområdet. Samtidigt pågår ett ordkrig om Libyen mellan Turkiet, Israel, Grekland och Cypern. Konfliktnivåerna kan, utan tvivel, trappas upp.