Kriget i Ukraina är en katastrof, mänskligt, ekonomiskt och politiskt sett. Det får också hårda effekter på omvärlden. En sådan är livsmedelsförsörjningen i världen och jordbrukets produktionsmöjligheter i Sverige. 

Vi har nu en omfattande partipolitisk diskussion om dieselpriset. Det är svinhögt att tanka och mycket är skatt – för alla. Regeringen styr med Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budget som grund. Skattesatserna på drivmedel är satta av tre oppositionspartier och Socialdemokraterna som regerar har suttit nöjda med detta. Alla skäller på alla. Det är valår. Men prisutvecklingen är alarmerande och kräver en snabbfotad regering och aktiv riksdag.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill ha lägre pris vid pump, oavsett vad drivmedlet används till. Från Centerpartiet finns förslag om sänkta skatter på det förnyelsebara som blandas i det fossila, så kallad reduktionsplikt, samt kraftigt förstärkta reseavdrag för alla som måste ha bil för sin försörjning. 

Sverige har sedan länge höga skatter på drivmedel. Detta för att skynda på omställningen till en mer hållbar fordonspark. Behovet att minska beroendet av olje- och gasimport har kraftigt förstärkts av kriget i Ukraina. Putins krig driver upp drivmedelskostnaderna och de svenska skatterna pressar upp priset ytterligare. Det blir allt dyrare att transportera sig med fossildrivna fordon, allt från bilar till lastbilar och jordbruksmaskiner. Många delproblem blir gemensamt sett bekymmersamt stora.

Ett samhällsområde som nu behöver särskild uppmärksamhet, utöver den krismiljard som är på bordet, är jordbruket. Den mat som produceras nära och en sektor där vi behöver nå en högre grad av självförsörjning. Det är inte så enkelt. Även för närodlad mat krävs drivmedel, foder och gödsel. Mycket är importerat och svårt att ersätta. 

Ukraina är en stor exportör av spannmål och kriget lär påverka världsmarknadspriset rejält framöver. Och från Ryssland kommer 20 procent av den handelsgödsel som används i det svenska jordbruket. 

Svenska lantbrukare har sedan tidigare en viss kompensation för dieselkostnader. Och omställningen till fossilfritt i sektorn är tyvärr bara i sin linda. Om svensk matproduktion minskar blir samhället mer utsatt i svåra tider och ger ett bräckligare säkerhetspolitiskt läge. En svagare jordbruksnäring ger magrare förutsättningar för nyinvesteringar i klimatnytta.

Häromdagen förklarade landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) att hon inte ser någon allvarlig påverkan på den svenska livsmedelskedjan på grund av kriget. Än. Det är en nu-bedömning, på kort sikt. På längre sikt blir det betydligt knepigare. 

”Vi är långt ifrån igenom den kostnadskris som svenskt lantbruk drabbades av vintern 2021, utan befinner oss fortfarande mitt uppe i den. Effekterna av invasionen kommer ovanpå det”, varnar Anna-Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas Riksförbund.

Det finns ett stort samhälleligt värde i att svenskt jordbruk kan hålla uppe sin produktion, trots dyrtiderna. Ingen vet hur länge kriget varar i Ukraina. Sveriges regering och riksdag har möjlighet att åtminstone mildra negativa effekter på den inhemska matproduktionen och –  därmed förbättra läget inför 2023. 

Hushållen då? Ja, med dyrare mat, dyrare el och drivmedel framöver blir plånboken allt tunnare hos de flesta. Ett stödpaket från regeringen sägs vara på gång men innehållet behöver förankras i riksdagen. Det förtar inte värdet av att samtidigt hålla ett extra öga på kraften i de gröna näringarna.